Vid en skilsmässa eller separation där det finns gemensamma barn ställs ofta föräldrarna inför frågan om vårdnaden ska vara gemensam eller enskild, om barnen ska bo växelvis och hur umgänget ska fungera. I en situation där du och den andra föräldern inte kommer överens kan det kännas tryggt att ta hjälp av en jurist. Vi sammanställer bevisning, argumenterar för dig i domstol och hanterar kontakter med myndigheter och motparter. Hos oss får du ett personligt bemötande, stort engagemang och kunskap.
Gemensam vårdnad eller ensam vårdnad?
Vårdnad, boende och umgänge regleras i kapitel 6 i föräldrabalken och i FN:s barnkonvention som är upptagen som svensk lag. Utgångspunkten i lagstiftningen är att barnets bästa ska sättas i främsta rummet och huvudregeln är att det bästa för ett barn är gemensam vårdnad.
I vissa situationer kan det dock vara lämpligt att istället ansöka om ensam vårdnad. Argument för att en förälder ska ha enskild vårdnad om barnet är om det förekommit våld i relationen, eller om den andra föräldern gjort sig skyldig till missbruk eller försummelse. Ensam vårdnad kan också bli aktuellt om samarbetet och kommunikationen mellan föräldrarna inte fungerar. Det beror på att föräldrar som har delad vårdnad måste kunna fatta gemensamma beslut om barnet. Det kan till exempel röra sig om viktiga frågor kring barnets vård och behandling, ansökan om pass, skolgång eller utlandsresor.
Det är viktigt att föräldrar med delad vårdnad kan bortse från eventuella tvister sinsemellan och sätta barnets bästa i fokus. Om det inte är möjligt, kan det alltså vara lämpligt att en av föräldrarna ansöker om enskild vårdnad. Även vid ensam vårdnad har barnet rätt till umgänge med den andre föräldern.
När du blivit klient hos oss kommer vi ta kontakt med dig för att boka in ett första möte. Under mötet går vi igenom bakgrunden till tvisten och vad du vill uppnå. Har du skäl till att få ensam vårdnad, eller vill du kanske bara reglera umgänget? Det är vanligt att känna att den nuvarande situationen inte fungerar, men att inte veta exakt vilken lösning man önskar i stället. Då ger vi dig rådgivning kring dina olika alternativ och tar fram förslag på lösningar. Några frågor vi ofta ställer är:
Efter det första mötet har vi tillsammans tagit fram en plan och strategi framåt. Nästa steg beror på omständigheterna i ditt unika fall, men ofta går vi vidare med en inledande skrivelse till motparten. I den inledande skrivelsen framför vi vad du önskar – huruvida vårdnaden ska vara ensam eller gemensam samt hur boende och umgänge ska fungera.
Den inledande skrivelsen syftar till att inhämta motpartens inställning till dina önskemål. Om ni inte kan nå en överenskommelse i detta stadie finns möjlighet att lämna in en stämningsansökan till tingsrätten, för att låta domstolen avgöra saken.
I stämningsansökan framställer vi de formella yrkanden vi önskar att domstolen tar ställning till. Yrkanden kan vara slutliga, och således endast avse vad som ska gälla efter dom, eller interimistiska, och då syfta till att reglera hur situationen ska hanteras under målets handläggning i tingsrätt.
Målet handläggs därefter vanligtvis genom en muntlig förberedelse i tingsrätten där du medverkar tillsammans med ditt ombud. Ibland enas parterna slutligt vid detta tillfälle, ibland nås enighet om vad nästa steg bör vara under den pågående processen såsom genom samarbetssamtal eller genom att tingsrätten uppdrar åt familjerätten i kommunen att genomföra en vårdnads-, boende-, och umgängesutredning.
När en eventuell utredning inhämtats i målet är nästa steg många gånger att inge slutlig bevisuppgift. Bevisningen kan bland annat innefatta tidigare utredningar från socialtjänsten, polis- och orosanmälningar, sms- och mejlkonversationer samt intyg från skola och sjukvård.
Efter att bevisuppgifter inlämnats till rätten går målet vanligtvis vidare till huvudförhandling. Vid huvudförhandlingen har du även möjlighet att åberopa muntliga vittnesförhör. Efter att huvudförhandling genomförts meddelar tingsrätten dom, vanligtvis efter ett par veckor.
Om du inte kommer överens med ditt ex kan ni ta hjälp av familjerätten i er kommun. De kan ordna samarbetssamtal och hjälpa er att nå en överenskommelse om vårdnad, boende och umgänge. Om det inte hjälper har du möjlighet att ta frågan till domstol.
Ja, om båda föräldrarna är överens går det bra att själva avtala om gemensam eller ensam vårdnad. För att avtalet ska bli juridiskt bindande måste dock behörig socialnämnd godkänna det. Hur lång tid detta tar beror på kommunens handläggningstider. Avtalet börjar gälla så fort det är underskrivet av båda parter och godkänts av socialnämnden.
Bor barnet mest hos den ena föräldern ska den andre betala underhållsbidrag tills barnet fyller 18 år och om barnet går i skolan gäller föräldrarnas underhållsskyldighet tills barnet är 21 år. Underhållsbidraget är relaterat till respektive förälders ekonomiska situation och barnets behov. Om en förälder inte har ekonomiska förutsättningar att betala underhållsbidrag kan boendeföräldern ansöka om underhållsstöd via Försäkringskassan. Om ett barn bor växelvist ska som huvudregel inget underhållsbidrag betalas. Är det stora inkomstskillnader kan det bli aktuellt med ett så kallat standardtillägg. När det gäller kostnader för umgängesresor är huvudregeln att umgängesföräldern ansvarar för dessa. Är det mer än tio mil mellan föräldrarna kan domstolen dock besluta att kostnaden ska fördelas mellan föräldrarna.
Om vårdnaden är gemensam ska båda föräldrarna acceptera val av skola och ett skolbyte. Kan ni inte enas i viktiga frågor kring barnen kan det vara en grund för att begära enskild vårdnad.
För att få ensam vårdnad utan den andre förälderns medgivande krävs oftast speciella omständigheter. Det kan vara att du och ditt ex inte kan samarbeta i viktiga frågor, eller att den andre föräldern gör sig skyldig till missbruk, försummelse eller våld. Att det krävs speciella omständigheter beror på att barnets bästa alltid prioriteras i en vårdnadstvist, och utgångspunkten är att gemensam vårdnad i de flesta fall är det bästa för barnet.
Rättsskyddet i din hemförsäkring kan täcka upp till 80 % av kostnaderna för att anlita en jurist. Om du inte har hemförsäkring finns det i vissa fall möjlighet att få rättshjälp. Beroende på inkomst, kan din rättshjälpsavgift bli så låg som 2% av den totala kostnaden.
Till skillnad från andra civilrättsliga mål så ansvarar respektive part i mål om vårdnad, boende och umgänge, som huvudregel, för sina egna rättegångskostnader. Det betyder att du som klient vanligen inte behöver oroa dig för att få betala för motpartens ombud i en vårdnadstvist.
Hej,
Jag och min fru har varit gifta sedan ett par år tillbaka. Vi har två gemensamma barn men har nu hamnat i en vårdnadstvist. För några månader sedan kom min fru på mig med att vara otrogen med en annan kvinna. Hon har nu väckt talan om äktenskapsskillnad och säger att hon kommer begära ensam vårdnad då hon inte vill ha något med mig att göra. Jag undrar om min otrohet kan komma att påverka min rätt till vårdnaden om barnen?
Hej och tack för din fråga,
Utgångspunkten i vårdnadsmål är att gemensam vårdnad anses utgöra barnets bästa. Detta följer av att det är principen om barnets bästa som ska vara avgörande i alla frågor som rör vårdnad, boende och umgänge.[1] Vid bedömningen om vad som är barnets bästa ska särskild vikt fästas vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.[2] Det innebär att rätten kan besluta om gemensam vårdnad även om din fru motsätter sig detta på grund av att hon inte vill ha någon kontakt med dig, om rätten gör bedömningen att det gemensam vårdnad är det bästa för era barn.[3] I enlighet med tidigare praxis har en hög grad av samarbetssvårigheter behövt föreligga mellan vårdnadshavarna för att gemensam vårdnad inte ska anses vara lämpligt.[4] Frågan blir därför om otroheten har skapat sådana långvariga och djupgående samarbetssvårigheter mellan er att ni inte kommer kunna sätta era barns behov först. Den informationen du ger i frågan tyder det inte på att konflikten mellan er är av sådan karaktär att samarbetssvårigheter på ensam grund kan ge din fru rätt till ensam vårdnad. Att det föreligger tillitsproblematik och att hon inte vill träffa dig förhindrar inte nödvändigtvis att ni kan föra den dialog som är nödvändig för att tillgodose barnens behov.
Om du önskar mer vägledning är du välkommen att boka in en 20 minuters konsultation med en av våra jurister.
Med vänlig hälsning, EZlegal
[1] 6 kap 2a § 1 st. Föräldrabalken (FB)
[2] 6 kap 2a § 2 st. FB
[3] 6 kap 5 § 1 st . FB samt prop. 2020/21:150)
[4] NJA 2007 s. 382
20 minuters juridisk rådgivning
© 2024 EZlegal
info@ezlegal.se
010 33 33 888