fbpx

Handbok i bodelningsförrättarens roll

Bodelningsförrättarens roll

Innehållsförteckning

1. Bakgrund
2. Bodelningsförrättarens roll under processen
3. Vad händer efter beslutet?
4. Referenser

1. Bakgrund

När blir det aktuellt med en bodelningsförrättare?

När ett äktenskap upplöses, antingen genom äktenskapsskillnad eller att en make avlider, ska som regel bodelning göras, Äktenskapsbalken 9 kap. 1 §. Detsamma gäller om ett samboförhållande upphör och en av samborna begär bodelning, Sambolagen 8 §.

Om makarna endast haft enskild egendom behöver bodelning inte göras, så länge ingen av parterna begär att få överta bostad eller bohag som tillhör den andra maken, Äktenskapsbalken 9 kap. 1 §. Övrig egendom, det så kallade giftorättsgodset ska delas mellan makarna, Äktenskapsbalken 10 kap. 1 §.

Om makarna inte kan komma överens om hur bodelningen ska ske och hur tillgångar och skulder ska fördelas, kan man ansöka om en bodelningsförrättare. Reglerna kring bodelningsförrättarens förfarande återfinns i Äktenskapsbalkens kapitel 17.

Vad är en bodelningsförrättare och vem kan utses till bodelningsförrättare?

En bodelningsförrättare är en opartisk jurist eller advokat som utses efter ansökan hos tingsrätten, Äktenskapsbalken 17 kap 1 §. För det fall det redan pågår ett mål i tingsrätten om äktenskapsskillnad mellan parterna, kan ansökan göras i pågående mål, Äktenskapsbalken 17 kap 2 §. Det krävs att bodelningsförrättaren samtycker till att utföra uppdraget för att bli förordnad, Äktenskapsbalken 17 kap 4 §.

Ansökan om att bodelningsförrättare ska förordnas kan göras utav en av makarna/samborna eller båda. Vid ansökan betalas en ansökningsavgift om 900 kronor till tingsrätten och följande information ska finnas med:

  • sökandens namn, personnummer, telefonnummer och adress
  • motpartens namn, personnummer och adress.
  • anledning till varför ansökan om bodelningsförrättare gjorts.
  • signatur från den som ansöker
  • personbevis från Skatteverket. Personbeviset bör inte vara äldre än tre månader.

I ansökan kan den sökande framföra önskemål om vem som ska förordnas som bodelningsförrättare.

Syfte och målsättning

Bodelningsförrättarens primära mål är att parterna ska kunna enas i vad som varit tvistigt i bodelningen och därefter nå en samförståndslösning. Om parterna inte kan enas behöver bodelningsförrättaren göra en tvångsdelning. Tvångsdelning innebär att bodelningsförrättaren beslutar om hur egendomen ska fördelas efter att ha sett över tillgångar och skulder hos respektive part. Bodelningsförrättaren upprättar därefter ett bodelningsbeslut som signeras och skickas ut till parterna.

2. Bodelningsförrättarens roll under processen

Bodelningsförrättaren ska förhålla sig opartisk gentemot båda parterna. Personen som utses till bodelningsförrättare har en begränsad utredningsskyldighet och behöver endast ta hänsyn till vad respektive part framför under processen.

Processens gång

När bodelningsförrättaren utsetts, kommer hen kontakta parterna och kalla dem till ett sammanträde. Det föreligger inget krav på att båda parter medverkar, men det ska vara möjligt att styrka att kallelse skickats och mottagits av respektive part.

Under sammanträdet kan det diskuteras om vilken egendom som tillhör vem, om egendom ska ingå i bodelning, samt andelsberäkning och lottläggning. Det är parterna som styr processen och vilken egendom som ska diskuteras under sammanträdet.

Önskar någon av parterna få ytterligare juridisk hjälp än den som faller inom bodelningsförrättarens befogenheter, rekommenderas parten till att skaffa eget ombud som kan vara behjälplig under processen. Ombud är välkomna att medverka under sammanträdet.

Vad kan prövas av bodelningsförrättaren?

Om bodelningsförrättaren inte lyckats ena parterna, faller det på bodelningsförrättaren att tvångsdela egendomen. För att tvångsdelning ska kunna ske behöver bodelningsförrättaren ha information om vad som är tvistigt mellan parterna och som har betydelse för bodelningen. Bodelningsförrättaren har rätt att fatta beslut med tillämpning av vanliga bodelningsregler i Äktenskapsbalkens kapitel 10-12, men har även rätt att ta beslut i relevanta frågor som behöver bedömas för att bodelning ska kunna ske. Om någon av parterna kräver att en fråga som är relevant för bodelningen ska avgöras måste bodelningsförrättaren ta ställning i den aktuella frågan. Efter en sådan begäran får bodelningsförrättaren formlöst inhämta uppgifter som krävs för att beslut ska kunna fattas.

Vid tvångsdelning ingår det att bodelningsförrättaren tar ställning till vem av parterna vilken tillgång tillhör, såtillvida parterna inte är överens. För det fall tredje man gör anspråk på egendomen, kan bodelningsförrättaren inte med bindande verkan besluta om vem av parterna i bodelningsförrättarens mål som egendomen tillhör. Bodelningsförrättaren kan i detta fall endast ta ställning till om egendomen ska anses tillhöra part eller tredje man och därefter verkställa delningen efter sitt ställningstagande. En annan möjlighet för bodelningsförrättaren, om det föreligger tvist mellan part och tredje man, är att bodelningsförrättaren villkorar sitt beslut.

Om den ena parten gör anspråk på den andra partens bostad eller bohag, behöver bodelningsförrättaren göra en behovs- och skälighetsbedömning. Det innebär att den part som kan visa att hen är i störst behov av bostaden eller bohaget, kan få tillgången tilldelad till sig vid bodelningen.

Inom bodelningsförrättarens behörighet faller även att pröva om viss egendom ska ingå i bodelningen eller inte, samt beräkna eventuella andelar. När detta är gjort ska bodelningsförrättaren göra lottläggningen.

Vad kan inte prövas av bodelningsförrättaren?

Som ovan nämnt är bodelningsförrättarens roll att lösa oenigheter mellan parterna. Dock föreligger det begränsningar i bodelningsförrättarens befogenheter.

När det kommer till bodelningsförrättarens möjligheter att tillämpa de vanliga bodelningsreglerna i Äktenskapsbalkens 10-12 kapitel, ska beaktas att bodelningsförrättaren är bunden av parternas ställningstagande i de olika frågorna och hen kan inte göra avsteg från parternas överenskommelse. Bodelningsförrättaren kan till exempel inte aktualisera jämkningsreglerna i Äktenskapsbalkens kapitel 12, om parterna motsatt sig det eller kommit överens om annat.

I bodelningsförrättarens uppdrag undantas ansvar och beslutanderätt kring hur parternas egendom ska förvaltas. Om part tror att det föreligger en risk att maken gör sig av med egendom under bodelningen kan part vända sig till domstol och begära att egendom sätts under särskild förvaltning, Äktenskapsbalken 9 kap. 8 §.

Bodelningsförrättaren har inte befogenhet att besluta i frågor mellan parterna som är föremål för prövning i domstol. Skulle part väcka talan i rätten kan detta resultera i att tiden för bodelningen drar ut på tiden, varför bodelningsförrättaren i dessa situationer har möjlighet att göra en partiell bodelning mellan parterna, vilket innebär att bodelning sker med undantag från den egendom som är föremål i rätten.

Det faller självklart inte inom bodelningsförrättarens befogenhet att pröva de frågor som domstolen inte äger pröva.

Byte/entledigande av bodelningsförrättare.

Om någon av parterna är missnöjd med bodelningsförrättaren under processen kan de ansöka om att entlediga bodelningsförrättaren hos tingsrätten. För att bodelningsförrättaren ska kunna entledigas krävs att parterna kan visa att det finns skäl för entledigandet och att bodelningsförrättaren inte är lämplig för uppdraget. Om parterna är överens om att bodelningsförrättaren inte längre behövs kan bodelningsförrättaren entledigas

Finansiering

Bodelningsförrättaren har rätt att få ersättning för sitt arbete och huvudregeln är att parterna står för hälften var av kostnaderna, Äktenskapsbalken 17 kap. 7 §. Det är vanligt förekommande att bodelningsförrättaren begär in ett förskott för att påbörja processen, vilket bodelningsförrättaren har rätt att göra.

Parterna är solidariskt ansvariga för bodelningsförrättarens kostnader, vilket innebär att parterna är gemensamt ansvariga för kostnaderna, Äktenskapsbalken 17 kap. 7 § 3 st. Bodelningsförrättaren har rätt att kräva full betalning från en av parterna, vilken därefter kan kräva den andra parten på hälften av kostnaderna.

Bodelningsförrättaren kan i undantagsfall besluta om en annan uppdelning av kostnaderna. Det kan till exempel ske om någon av parterna förhalat processen eller agerat försumligt så att kostnaderna ökat, Äktenskapsbalken 17 kap. 7 § 2 st.

Rättsskydd och rättshjälp

Rättsskydd är ett försäkringsskydd som man kan få genom till exempel sin hemförsäkring. Vid familjerättsliga tvister är det vanligtvis ett krav på att separation ska ha skett tidigast ett år innan tvisten uppstått. Eftersom bodelning görs i anslutning till äktenskapsskillnad beviljas som huvudregel inget rättsskydd i dessa tvister

Rättshjälp är en social skyddslagstiftning som ger ekonomisk hjälp om det uppställda kraven uppfylls. Rättshjälp beviljas dock inte för att täcka kostnaderna för en bodelningsförrättare.

Ersättningsgaranti för bodelningsförrättare

Om det anses skäligt med hänsyn till den sökandes ekonomiska och personliga förhållanden, samt omständigheter i övrigt, kan part beviljas ersättningsgaranti av rätten. Ersättningsgarantin innebär att den sökande kan få fem timmar av bodelningsförrättarens kostnader betalda av allmänna medel.

3. Vad händer efter beslutet?

Rättsverkan av beslut

Efter att bodelningsförrättaren upprättat bodelningshandlingen och signerat denna, skickas handlingen ut till parterna. Om parterna godkänner bodelningen blir skiftet omedelbart gällande och således bindande för parterna. Det innebär att make vid ett senare tillfälle inte på ordinär väg kan få frågan prövad om vem egendomen egentligen tillhörde, eller dylikt, då den andre parten förvärvat äganderätten genom bodelningsförrättarens beslut. Bodelningsförrättarens roll tar således slut när beslutet blivit gällande.

Klander av bodelningsbeslut

Om beslut om bodelning redan har skett kan parten som är missnöjd klandra bodelningsbeslutet och väcka talan mot den andra parten hos tingsrätten. Denna typ av klandertalan ska väckas inom fyra veckor från delgivning, hos den tingsrätt som förordnade bodelningsförrättaren, Äktenskapsbalken 17 kap. 8§ 2 st.

4. Referenser

–   SFS 1987:230 Äktenskapsbalk

–   SFS 2003:376 Sambolag

–   Proposition 1986/87:1 Äktenskapsbalk

Behöver du ett ombud?

Vill du veta om ditt ärende går att driva på juridisk väg? Ring oss och boka en kostnadsfri telefonrådgivning.

Ställ en fråga



    Integritetspolicy


    Sök i vår frågedatabas