fbpx

Handbok i bouppteckning

Bouppteckning

Innehållsförteckning

1. Inledning
2. Processen
3. Tidsfristerna
4. Kallelsen
5. Utredningen
6. Förrättningen
7. Formkrav
8. Tilläggsbouppteckning
9. Dödsboanmälan
10. Källförteckning

1. Inledning

När en person som bor i Sverige avlider måste personens tillgångar och skulder sammanställas inför eventuell bodelning och/eller arvskifte. Processen att sammanställa den avlidnas tillgångar och skulder kallas bouppteckning. Under processen ska det hållas en så kallad bouppteckningsförrättning som resulterar i en bouppteckningshandling. Handlingen utgör inte bara underlag för kommande bodelning och/eller arvskifte utan används även för att legitimera dödsbodelägarna. Dödsbodelägare är efterlevande make/make eller sambo, legala arvingar samt universella testamentstagare. Det kan nämnas att om det finns en efterlevande make/maka är de gemensamma bröstarvingarna inte dödsbodelägare eftersom de ärver först vid den efterlevande maken/makans bortgång. Med handlingen kan delägarna vidta nödvändiga åtgärder för boets räkning, som att avsluta ett konto eller sälja en fastighet. Det är vanligt att även själva bouppteckningshandlingen kallas för bouppteckning varför det är viktigt att i varje enskilt fall vara uppmärksam på om det är förrättningen eller handlingen som åsyftas.

Det finns inga krav på att en bouppteckning måste utföras av en sakkunnig. En bouppteckning kan därmed göras av en privatperson och ha samma giltighet som om den genomförts av en jurist eller advokat. Då en bouppteckning kan vara både komplicerad och omfatta stora värden är det i många fall lämpligt att ta hjälp av någon med erfarenhet av bouppteckningar. Om man anlitar en expert för att förrätta bouppteckningen ersätts arvodet som utgångspunkt med medel ur dödsboet.

2. Processen

Bouppteckningen sker i flera steg. Dessa steg är desamma oavsett om en process hanteras privat eller med hjälp av exempelvis begravningsbyrå eller jurist, vem som gör vad och hur utförandet ser ut kan däremot variera. Varje steg redogörs för i detalj nedan men för att ge en överblick över processen sammanställs stegen först i ett flödesschema.

3. Tidsfristerna

Efter ett dödsfall har de efterlevande två huvudsakliga tidsfrister att förhålla sig till. Dessa är att bouppteckningen ska förrättas inom tre månader efter dödsfallet samt att bouppteckningshandlingen därefter ska ges in till Skatteverket för registrering inom en månad. Huvudregeln är således att bouppteckningsprocessen avslutas inom fyra månader från det att dödsfallet inföll. Tidsfristerna framgår av 20 kap. 1 och 8 §§ Ärvdabalken (ÄB). Om bouppteckningen inte kan lämnas inom tidsfristen kan den som ansvarar för bouppteckningen ansöka om att få anstånd med att inkomma med bouppteckningen. Ansökan om anstånd måste göras inom tre månader från dödsfallet och görs enklast genom att ringa eller skriva till Skatteverket. Som ombud är det därmed viktigt att notera vilken dag dödsfallet inträffade. I regel beviljar Skatteverket anstånd om utredningen av olika anledningar inte hunnit bli klar under tidsfristen. Reglerna om anstånd framkommer av 20 kap. 1 § ÄB.

Det är Skatteverket som ska se till att en bouppteckning förrättas och ges in i rätt tid. Det kostar inget att registrera en bouppteckning vid Skatteverket men om bouppteckningen inte inkommit i tid kan Skatteverket meddela att bouppteckningen ska lämnas in inom viss tid och att vite kan behöva betalas om det inte sker. Regeringsrätten, nuvarande Högsta Förvaltningsdomstolen, konstaterande i RÅ 2004:19 att föreläggande vid vite att inom viss tid ge in bouppteckningshandling utgör ett beslut som kan överklagas av den som förelagts vitet. Skatteverket kan även besluta att en lämplig person ska genomföra bouppteckningen. Reglerna ovan framkommer av 20 kap. 9 § 1 st. ÄB.

4. Kallelsen

Vanligtvis ansvarar den dödsbodelägare som stod närmast den avlidne och som har bäst insyn i boet för bouppteckningen. Om denna person av olika anledningar vill eller behöver hjälp med att bouppteckningen kan hen vända sig till en jurist eller advokat som kan åta sig att upprätta bouppteckningen samt vidta de åtgärder som följer med uppdraget. Med detta följer som huvudregel ansvaret att kalla till bouppteckningsförrättning.

Den person som ansvarar för bouppteckningen ska bestämma när bouppteckningen ska hållas. Kallelser till förrättningen ska skickas i god tid och ska innehålla information om tid och plats. Det är bouppgivaren tillsammans med den som ansvarar för bouppteckningen som bestämmer tid och plats för förrättningen. Det är vanligt att förrättningen hålls till exempel hemma hos bouppgivaren. Är en jurist på en advokatbyrå eller en begravningsbyrå anlitade för att hjälpa till med bouppteckningen kan förrättningen hållas på deras kontor. Enligt Skatteverkets riktlinjer är ”god tid” minst två veckor före förrättningsdatumet om den som kallas bor i Sverige och minst fyra veckor före förrättningsdatumet om personen ifråga bor utomlands.

De som ska kallas till en bouppteckning är legala arvingar, universella testamentstagare samt legala efterarvingar. Legala arvingar är exempelvis barn, föräldrar och syskon, det vill säga de personer som framkommer av Ärvdabalkens andra kapitel, se illustration nedan.

Legala arvingar ska kallas även om de till följd av testamente går miste om sitt arv i det fall testamentet ännu inte vunnit laga kraft. Det är således viktigt att som ombud vara uppmärksam på när klanderfristen för eventuellt testamente löper ut. Universella testamentstagare är personer som testamenterats hela eller en andel av den avlidnas kvarlåtenskap. Det ska här noteras att så kallade legatarier, det vill säga personer som testamenterats viss egendom, inte är dödsbodelägare. Legala efterarvingar är, som även framgår av 3 kap. 2 § ÄB, personer med arvsrätt efter en tidigare avliden person som varit gift med den nu avlidne. Var den avlidne gift eller sambo vid dödsfallet ska även efterlevande make eller sambo kallas till bouppteckningen, oavsett om denne annars är dödsbodelägare. Vilka som ska kallas framgår av 20 kap. 2 § ÄB och vilka som är dödsbodelägare av 18 kap. 1 § ÄB. Enligt Högsta Förvaltningsdomstolens dom i HFD 2016:32 ska en frånskild make kallas till bouppteckningsförrättning när bodelning med anledning av äktenskapsskillnaden mellan de tidigare makarna inte har ägt rum.

5. Utredningen

Den som vårdar egendom efter den avlidne eller i övrigt bäst känner till boet, i regel en make, sambo eller bröstarvinge, blir per automatik så kallad bouppgivare och är i egenskap av sådan skyldig att lämna uppgifter om boet. Om det krävs för att dödsboet ska kunna utredas ska varje dödsbodelägare samt efterlevande make eller sambo lämna uppgifter till bouppteckningen vilket framkommer av 20 kap. 6 § 2 st. ÄB. Utredningen av den avlidnas bo innebär att redogöra för den avlidnas tillgångar och skulder så som de var på dagen för dödsfallet. Som ombud blir det således viktigt att redan i ett tidigt skede begära in underlag som visar den avlidnes tillgångar och skulder vid dödsdagen. Det kan tillexempel röra sig om kontoutdrag, förteckningar över värdepapper, värdering av bostad, förteckning av lösöre. Ombudet får lättast underlaget genom att begära in det från bouppgivaren.

Viktigt är att tillgångarnas värde och skuldernas belopp framgår, 20 kap. 4 § 1 st. ÄB. För att en korrekt värdering ska kunna ske krävs att underlag tas fram i form av exempelvis kontoutdrag. Huvudregeln är att tillgångarna ska värderas till marknadsvärdet vid tiden för dödsfallet men dödsbodelägarna kan komma överens om vilka värden som ska anges i bouppteckningen. För att göra det enkelt brukar till exempel en fastighet tas upp till taxeringsvärdet. Var den avlidne gift ska även uppgifter om den efterlevande makens tillgångar och skulder inhämtas, 20 kap. 4 § 2 st. ÄB. Var den avlidne sambo och den efterlevande sambon begärt bodelning ska parets bostad värderas om den var införskaffad för gemensamt bruk, 20 kap. 4 § 3 st. ÄB. Detsamma gäller eventuella skulder kopplade till bostaden.

Under utredningen måste den som ansvarar för bouppteckningen ta reda om den avlidne skrivit ett testamente och/eller om det finns ett äktenskapsförord. Man måste även ta fram information om livförsäkringar och/eller pensionsförsäkringar, 20 kap. 5 § ÄB. Att utredningen separat ska redogöra för den avlidnes liv- och/eller pensionsförsäkringar beror på att en försäkring inte alltid ska räknas till den avlidnes kvarlåtenskap. En försäkring med förmånstagarförordnande ska inte vara del i en bodelning utan ska direkt tillfalla den person som är förmånstagare, 14 kap. 7 § försäkringsavtalslagen.

Om det finns arvingar som har rätt till laglott och om någon av dödsbodelägarna begär det, ska gåvor som den avlidna gett under sin livstid anges i bouppteckningen. De gåvor som behöver anges är sådana som getts till en arvinge eller dennes barn, till efterlevande make eller dennes barn samt gåvor som getts till universella arvtagare. Detta framkommer av 20 kap. 5 § ÄB. Beträffande gåvor bör tilläggas att en gåva från den avlidna som till syftet är att likställa med ett testamente ska behandlas som ett testamente i förhållande till bröstarvingars rätt till jämkning, 7 kap. 3 § ÄB genom 7 kap. 4 § ÄB. Detta innebär att sådan gåva kan behöva återföras till dödsboet alternativt att ersättning motsvarande gåvans värde ska utges. Det finns flera domar som talar för att det i de fall karaktären av en transaktion är oklar åligger gåvotagaren att styrka att transaktionen utgjort just en gåva. Detta beror på att det är mottagaren som anses vara gynnad av handlingen och därmed är den person som ska kunna styrka att det funnits en gåvoavsikt. I NJA 1943 s. 740 påstod sig en person vara gåvotagare och hänvisade till att denne var i besittning av en avliden persons bankbok, det vill säga att han förfogade över bankboken. Domstolen ansåg dock inte att besittning var tillräckligt för att fastställa att det hos den avlidne funnits en gåvoavsikt.

Vid bouppteckningen är det viktigt att notera den regel som säger att efterlevande make eller maka har rätt att begära jämkning. Regeln framgår av Äktenskapsbalken 12 kap. 2 § och innebär att den efterlevande maken har rätt att välja att värdet av makarnas giftorättsgods inte ska delas på hälften utan att var och en av makarna behåller sin egendom. Det ska noteras att en efterlevande make ensidigt kan välja att påkalla jämkning. Det krävs således inget samtycke varken från den avlidne maken eller från någon arvinge. Om den efterlevande påkallar jämkning ska detta anges i bouppteckningen. Om den avlidne var sambo är det endast den efterlevande sambon som kan påkalla bodelning i enlighet med sambolagen 18 §. Om den efterlevande sambon inte begär bodelning behåller var och en samborna sin egendom. Om en efterlevande sambo påkallar bodelning blir denna dödsbodelägare.

Då en bouppteckning fungerar som en resultaträkning mellan dödsboets tillgångar av skulder som sedan ligger till grund för arvsskiftet måste samtliga kostnader som hänför sig till dödsboet anges i bouppteckningen. Det innebär att till exempel kostnader för begravning ska anges. Vidare ska det anges om dödsboet haft kostnader avseende skötsel av tillgångar i boet såsom tillexempel en fastighet. Slutligen ska även kostnader för bouppteckningen anges. För att kunna göra en korrekt bouppteckning behöver underlag för samtliga kostnader som ska betalas med dödsboets tillgångar inhämtas.

6. Förrättningen

Bouppteckningsförrättningen är det möte där deltagarna går igenom de handlingar som utgör underlag för bouppteckningen och då bouppteckningshandlingen upprättas. Den person som ansvarar för bouppteckningen ska bestämma tid och plats för bouppteckningssammanträdet utse två gode män som ska förrätta bouppteckningen, ÄB 20 kap 2 § 1 st. De gode männen, som även kallas förrättningsmän, får inte ha något eget intresse i boet de kan således inte vara dödsbodelägare, efterarvingar eller ombud för någon av dessa. De gode männen kan inte heller vara boutredningsman eller testamentsexekutor. Hovrätten över Skåne och Blekinge ansåg i mål RH 1995:77 att en bouppteckning ska anses vara ogiltig då efterarvingar till den avlidna varit utsedda till gode män. Uppdraget för de gode männen är att skapa själva bouppteckningshandlingen baserat på de uppgifter som lagts fram av bouppgivare och övriga dödsbodelägare. De gode männen ska på handlingen intyga att bouppteckningen gått rätt till och att tillgångarna värderats efter bästa förstånd, 20 kap. 6 § 3 st. ÄB. I bouppteckningen ska även bouppgivaren försäkra att de lämnade uppgifterna är riktiga samt att inga uppgifter utelämnats avsiktligen, 20 kap. 6 § 2 st. ÄB.

Alla som kallats till bouppteckningsförrättningen behöver inte delta, men det är viktigt att de kallats i god tid, vilket framgår ovan. Om en person som kallats till en bouppteckningsförrättning inte kan närvara har personen rätt att i sitt ställe skicka ett ombud. Ombudet måste då ha en fullmakt av vilken det framgår att ombudet har rätt att företräda och bevaka den kallade personens rätt. Fullmakten ska sedan, i original samt i bestyrkt kopia, ges in till Skatteverket tillsammans med bouppteckningen. Om någon som skulle ha kallats inte har närvarat vid bouppteckningsförrättningen ska bevis om att kallelse skickats i tid ges in tillsammans med bouppteckningen. Ett kallelsebevis kan till exempel vara postens kvitto på ett rekommenderat kallelsebrev eller en handling där den kallade personen intygar att hen har blivit kallad.

Skulle det föreligga någon brist i bouppteckningen kan Skatteverket utsätta tid inom vilken bristen ska avhjälpas eller vid vite förelägga att den som är skyldig att lämna uppgift till bouppteckningen gör detta, 20 kap. 9 § 3-4 st. ÄB.

Till Skatteverket för registrering ska slutligt inlämnas:

  • Själva bouppteckningshandlingen i original och i bestyrkt kopia.
  • Bestyrkta kopior eller original av äktenskapsförord, testamenten, kallelsebevis, arvsavståenden och liknande.
  • Eventuella fullmakter i original och bestyrkt kopia

7. Formkrav

Hur en bouppteckning ska utformas framgår bland annat av 20 kap. 3 § ÄB. Där stadgas att det i bouppteckningen bland annat ska anges dagen för förrättningen, namn och hemvist för de som kallats samt arvingarnas släktskap med den avlidna. Att släktskapet framgår är viktigt för att Skatteverket ska kunna kontrollera att rätt personer blivit kallade till boupptecknings-förrättningen. Av denna anledning ska det även framgå om den avlidne hade några gemensamma barn med en eventuell efterlevande make. Vidare ska bouppteckningen innehålla uppgifter om den avlidna, så som dennes namn, personnummer, hemvist och dödsdag. Slutligen ska det framgå vilka som närvarat vid bouppteckningsförrättningen

8. Tilläggsbouppteckning

Om en ny tillgång eller skuld blir känd eller om en felaktighet upptäcks i bouppteckningen ska en tilläggsbouppteckning som innehåller tillägg eller rättelse förrättas inom en månad från det att tillgången, skulden eller felaktigheten blev känd, 20 kap. 10 § 1 st. ÄB.

Utöver ovan nämnda tidsfrister gäller för tilläggsbouppteckning samma tidsfrister som för bouppteckning, 20 kap. 10 § 3 st. ÄB.

En felaktighet som enligt NJA 1982 s.125 ansetts behöva rättas genom en tilläggsbouppteckning är en felformulering i bouppteckning som inneburit att ett arvsavstående fått till följd att de individer avståendet gjorts till förmån för framställts som dödsbodelägare. Beträffande övriga tidsfrister har domstolen i fallet NJA 1993 s. 594 ansett att tidsfristen för att väcka talan om återbäring av gåvor för utfående av laglott ska utgå från huvudbouppteckningen, även i det fall uppgift om gåvorna kommit fram först i en tilläggsbouppteckning.

9. Dödsboanmälan

Under vissa förutsättningar krävs inte en bouppteckningshandling. En dödsboanmälan från Socialnämnden till Skatteverket ersätter i dessa fall bouppteckningshandlingen. För att det ska räcka med en dödsboanmälan krävs i enlighet med 20 kap. 8 a § 1 st. ÄB att det inte finns någon fastighet eller tomträtt i dödsboet samt att de tillgångar som finns i boet inte räcker till mer än begravningskostnader och andra utgifter i samband med dödsfallet. Om den avlidne var gift ska endast den avlidnas andel i det gemensamma giftorättsgodset beaktas vid bedömningen av boets storlek. Om den som ansvarar för boet misstänker att en dödsboanmälan kan ersätta bouppteckningen ska detta anmälas till socialförvaltningen som prövar saken.

Enligt 20 kap. 8 a § 2 st. ÄB ska en dödsboanmälan vara skriftlig och innehålla den dödes fullständiga namn, personnummer, hemvist, bostadsadress och dödsdag samt ett intyg som visar att tillgångarna är sådana att de omfattas av 1 st. i samma paragraf (se ovan). Anmälan ska även innehålla dödsbodelägares namn och bostadsadresser om dessa uppgifter kan inhämtas inom rimlig tid. Dödsboanmälan bör göras inom två månader efter dödsfallet.

Om en dödsbodelägare, eller annan vars rätt kan påverkas av det, begär att bouppteckning förrättas ska det göras även om dödsboanmälan gjorts, 20 kap. 8 a § 3 st. ÄB. Förutsättning för att bouppteckning ska göras i detta fall är att den som begärt det ställer säkerhet för bouppteckningskostnaden alternativt att uppgift om ny tillgång lagts fram som innebär att villkoren i 1 st. samma paragraf inte längre är uppfyllda. Bouppteckning ska i detta fall förrättas senast tre månader efter det att begäran gjordes. Tiden kan förlängas på samma sätt som i 20 kap. 1 § ÄB.

Källförteckning

Rättsfall:

Högsta domstolen

NJA 1943 s. 740
NJA 1982 s.125
NJA 1993 s. 594

Högsta förvaltningsdomstolen

RÅ 2004:19
HFD 2016:32
Hovrätten
RH 1995:7

 

Behöver du ett ombud?

Vill du veta om ditt ärende går att driva på juridisk väg? Ring oss och boka en kostnadsfri telefonrådgivning.

Ställ en fråga



    Integritetspolicy


    Sök i vår frågedatabas