fbpx

Äktenskapsförord

Äktenskapsförord

Innehållsförteckning

1. Inledning
2. Vad är ett äktenskapsförord?
3. Bodelningen
4. Giftorättsgods och enskild egendom
5. Äktenskapsförordets funktion
6. Formkrav
7. Jämkning av äktenskapsförord
8. Föravtal
9. Upphäva äktenskapsförord
10. Varför ta hjälp för att skriva äktenskapsförord?
11. Referenser

1. Inledning

Historisk bakgrund

Äktenskapet och makars egendomsförhållanden har sedan länge varit föremål för rättslig reglering. Redan de medeltida landskapslagarna reglerade makarnas giftorätt i det samfällda boet.

När 1734 års Giftermålsbalk trädde i kraft innehöll den två paragrafer som reglerade bodelning och underhållsbidrag efter skilsmässa. Vid den tiden var det fortfarande i praktiken mannen som hade att förvalta makarnas egendom.

Under åren fram till 1921 ökade hustruns rätt att förvalta sin egendom och i och med den nya Giftermålsbalkens införande år 1921 var man och hustru likställda vad gäller förvaltning av egendom. Samtidigt avskaffades det som fanns kvar av mannens målsmanskap.

Under 1900-talet rörde sig Sverige mot ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Giftermålsbalken hade gällt sedan år 1921 och präglades av de värderingar som rådde vid dess tillkomst. När en ny äktenskapslagstiftning skulle föreslås försökte man ta hänsyn till samhällsförändringarna som sedan 1920-talet hade påverkat äktenskapet som social institution. I 1981 års statliga offentliga utredning framhölls att kvinnor då i högre grad än förut var verksamma utanför hemmet. Detta sades visa att makarnas inbördes förhållande väsentligt ändrats. Den gifta kvinnan hade blivit mer självständig och jämställdhet mellan makar ansågs i högre grad ha blivit verklighet.

Det moderna äktenskapet

1.1. Det moderna äktenskapet
Äktenskapsbalken (ÄktB) antogs av riksdagen år 1987. Den innehåller bland annat regler om de olika egendomstyperna inom äktenskapet och om uppdelningen av makars egendom när ett äktenskap tar slut. Egendomsordningen är präglad av ekonomisk jämställdhet och avtalsfrihet. Lagstiftningen syftar till att uppnå likställdhet mellan makar och för att skydda den ekonomiskt svagare parten vid upplösning av äktenskapet.

Idag är utgångspunkten att all makarnas egendom är giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods och som huvudregel fördelas egendomen mellan makarna enligt den så kallade
likadelningsprincipen (10 kap. 1 § och 11 kap. 3 § ÄktB) som innebär att makarnas samlade giftorättsgods ska delas lika mellan makarna vid händelse av en bodel-ning.

2. Vad är ett äktenskapsförord?

Ett äktenskapsförord är ett juridiskt verktyg som makar kan använda sig av för att bestämma att viss egendom ska vara enskild och på så sätt undanta egendomen från bodelningen eller utgöra giftorättsgods och då låta den ingå i en framtida bodelning (7 kap. 3 § ÄktB).

Både egendom som tillhör en make och egendom som i framtiden tillfaller en make kan bli föremål för ett äktenskapsförord. Ett äktenskapsförord kan dock bara omvandla egendom som redan tillhör den ena maken till dennes enskilda egendom. Det går alltså inte att göra den ena makens egendom till andra makens enskilda egendom.

De flesta makar planerar att leva tillsammans för resten av livet och kanske inte ser någon poäng med att skriva äktenskapsförord eftersom de litar på varandra. Ett äktenskapsförord har dock inte endast betydelse för vilken egendom som ingår i en skilsmässobodelning. Äktenskapsförord spelar även en roll för den efterlevande maken när den andra maken har gått bort, eftersom en bodelning ska göras även då. Ett äktenskapsförord kan i denna situation skydda den efterlevande makens egendom mot den avlidne makens särkullbarn och testamentstagare.

3. Bodelningen

När ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning (9 kap. 1 § ÄktB). Ett äktenskap kan upplösas antingen genom äktenskapsskillnad, som i vanligt tal kallas skilsmässa, eller genom den ena makens bortgång (1 kap. 5 § ÄktB). Bodelning på grund av skilsmässa ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes i tingsrätten (9 kap. 2 § ÄktB). Om makarna endast har enskild egendom och ingen av dem begär att få överta bostad eller bohag från den andra maken, behövs inte någon bodelning (9 kap. 1 § ÄktB).

Om den ena maken har gått bort ska bodelning förrättas med utgångspunkt i egendomsförhållandena vid den dag då dödsfallet inträffade (9 kap. 2 § ÄktB). Bodelningen förrättas då av den andra maken och den dödes arvingar och universella testamentstagare (9 kap. 5 § ÄktB).

Huvudregeln är att en makes egendom är giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Det är giftorättsgodset som ska ingå i bodelningen (10 kap. 1 § ÄktB). Viss egendom får dock undantas från bodelningen enligt 10 kap. 2 § ÄktB. Det handlar då om kläder och andra föremål som maken har uteslutande för sitt personliga bruk samt personliga presenter. Sådana undantag ska vara skäliga med hänsyn till makarnas ekonomiska förhållanden. Egendom kan inte undantas endast på grund av att den bara används av den ena maken. En make får i vissa fall även ta undan vissa personliga ersättningar från bodelningen. Det kan till exempel röra sig om ersättning för personskada och kränkning (10 kap. 2 a § ÄktB).

Även vissa rättigheter som inte kan överlåtas eller som annars är av personlig art kan undantas från bodelnigen om det skulle strida mot vad som gäller för rättigheten att låta den ingå i bodelningen (10 kap. 3 § ÄktB). Det kan till exempel handla om rätt till lön, rätt till pension från arbetsgivare och rätt till underhållsbidrag. Enligt samma lagrum kan, vid bodelning med anledning av skilsmässa, en rätt till pension på grund av pensionssparavtal enligt lagen om individuellt pensionssparande, helt eller delvis undantas om det skulle vara oskäligt att den ingick i bodelningen. Detsamma gäller rätt till pension på grund av privat pensionsförsäkring.

Vid bodelningen ska först makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Till en början ska makarnas skulder räknas av från giftorättsgodset (11 kap. 2 § ÄktB). Det som återstår av makarnas giftorättsgods efter att skulderna har dragits av, ska läggas ihop. Detta återstående värde ska därefter delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB). Makens andel i boet utgörs sedan av summan av det giftorättsgods som behövs för den makens skuldtäckning, och hälften av det återstående giftorättsgodset efter skuldtäckningen. (11 kap. 6 § ÄktB).

Den sista fasen av bodelningen är lottläggningen, som regleras i 11 kap. 7 § ÄktB. Vardera maken har rätt att i första hand få egendom ur sitt eget giftorättsgods på sin lott. På så sätt rubbas äganderättsförhållandena för makarna i minsta möjliga mån.

Ett undantag från huvudregeln finns i lottläggningsregeln i 11 kap. 8 § ÄktB, som innebär att den make som bäst behöver makarnas gemensamma bostad och bohag har rätt att tilldelas dessa i avräkning på sin lott, om det med hänsyn till omständigheterna är skäligt. Om den övertagande maken inte kan tillgodose den andra maken med egendom ur giftorättsgodset, ska denne istället betala beloppet i pengar (11 kap. 10 § ÄktB). Övertaganderätten omfattar egendom som är enskild genom äktenskapsförord.

4. Giftorättsgods och enskild egendom

I ett äktenskap är utgångspunkten som sagt att makarnas egendom är giftorättsgods. Giftorättsgods kan vara allt ifrån bostad, bil, möbler och husdjur till sparpengar och aktier. En makes egendom som inte är giftorättsgods är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan bli enskild på ett antal olika sätt som regleras i 7 kap. 2 § ÄktB.

Hur blir egendom enskild

Det första sättet är att skriva ett äktenskapsförord som anger att egendomen är enskild (7 kap. 2 § första stycket 1). Egendom kan även bli enskild genom gåva, om den ena maken har fått en gåva av någon annan än den andra maken, med villkoret att gåvan ska vara enskild egendom (7 kap. 2 § första stycket 2). Enskild egendom kan på ett liknande sätt uppstå genom ett testamente med villkor om att egendomen ska vara mottagarens enskilda (7 kap. 2 § första stycket 3). Även egendom som en make har ärvt och som enligt testamente av arvlåtaren ska vara enskild, utgör enskild egendom (7 kap. 2 § första stycket 4). Enskild är även egendom som en make har fått genom ett förmånstagarförordnande vid livförsäkring, olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring eller pensionssparande enligt lagen om individuellt pensionssparande som tecknats med villkoret att egendomen ska vara enskild, av någon annan än den andra maken (7 kap. 2 § första stycket 5).

Surrogat och avkastning

Den egendom som har trätt i stället för enskild egendom, så kallat surrogat, är som utgångspunkt enskild egendom, om inte annat har angivits i den rättshandling som har gjort egendomen enskild (7 kap. 2 § första stycket 6). Det här gäller till exempel om en make erhållit egendom genom gåva med villkoret att den ska vara enskild. Vid en försäljning av egendomen kommer även pengarna från försäljningen att bli enskild egendom.

Avkastning av enskild egendom är som utgångspunkt giftorättsgods. Med avkastning menas till exempel utdelning av aktier som utgör enskild egendom. Denna presumtion om att avkastning är giftorättsgods kan dock brytas, ifall rättshandlingen föreskriver att även avkastningen ska utgöra enskild egendom, enligt 7 kap. 2 § andra stycket.

Det finns en möjlighet för makar att vid bodelningen komma överens om att egendom som gjorts enskild genom ett äktenskapsförord, samt vad som trätt istället för sådan egendom och avkastning av denna som är enskild egendom, ska ingå i bodelningen (10 kap. 4 § ÄktB).

5. Äktenskapsförordets funktion

Samäganderätt

1 kap. 3 § ÄktB stadgar att varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder. Detta är en grundläggande princip som innebär att när en make själv köpt lös egendom, som exempelvis en dyr gitarr, är hen att betrakta som ägare av gitarren även i förhållande till den andra maken. Naturligtvis kan makar även gemensamt förvärva egendom, och då bli samägare till denna.

Det är viktigt att klargöra förhållandet mellan ett äktenskapsförord och samäganderätt. Detta belyses i RH 1996:88, där två makar ägde sitt bohag med samäganderätt. Makarna hade upprättat ett äktenskapsförord som föreskrev att all egendom som vardera maken hade förvärvat innan äktenskapet, och som hade förvärvats därefter samt avkastningen av denna, skulle vara den förvärvande makens enskilda egendom. Det föreskrevs även att den andra maken inte skulle ha giftorätt i egendomen.

Domstolen förklarade att äktenskapsförordet endast hade den innebörd att egendomen var utesluten från giftorättsgemenskap, och alltså inte inverkade på makarnas samäganderätt till egendomen. Detta innebär att egendom som förvisso är enskild egendom och inte ska ingå i en bodelning ändå kan vara föremål för samägande.

Borgenärsskydd

Som har sagts är en grundläggande princip att varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder (1 kap. 3 § ÄktB). Huruvida en makes egendom är giftorättsgods eller enskild egendom spelar ingen roll i det här hänseendet.

Ett äktenskapsförord kan användas av makar för att göra sitt giftorättsgods till enskild egendom eller för att göra sådan enskild egendom till giftorättsgods (7 kap. 3 § ÄktB), det ändrar alltså varken vem som äger egendomen eller vem som svarar för vilka skulder. Däremot kan ett äktenskapsförord som utpekar viss egendom vara bra i bevishänseende vad gäller vem av makarna som äger vilka tillgångar.

6. Formkrav

Skriftlighet, undertecknande och registrering

Ett äktenskapsförord ska vara skriftligt. Makarna eller de blivande makarna måste även underteckna äktenskapsförordet (7 kap. 3 § andra stycket ÄktB). Det finns däremot inget krav på bevittning.

För att ett äktenskapsförord ska vara giltigt krävs även att det registreras hos Skatteverket (7 kap. 3 § tredje stycket ÄktB). Äktenskapsförordet ska bifogas till registreringsansökan (16 kap. 2 § andra stycket ÄktB).

Om äktenskapsförordet har slutits mellan blivande makar och ingetts till Skatteverket inom en månad från det att äktenskapet ingicks, gäller det från äktenskapets ingående. Annars blir äktenskapsförordet gällande från och med dagen då det ingavs till Skatteverket (7 kap. 3 § tredje stycket ÄktB).

Innehåll

Med hjälp av ett äktenskapsförord kan makar bestämma att egendom som tillhör eller tillfaller någon av dem ska vara hans eller hennes enskilda egendom. Makar kan även bestämma att egendom som gjorts enskild genom äktenskapsförord ska vara giftorättsgods (7 kap. 3 § första stycket ÄktB). Det här medför alltså en viss begränsning av vad ett äktenskapsförord får innehålla. Har ett äktenskapsförord otillåtet innehåll, kan det i princip inte registreras. Att märka är dock att registrering inte garanterar att äktenskapsförordet håller sig inom de innehållsmässiga begränsningarna.

Som exempel på innehåll som kan vara otillåtet har framhållits villkor som innebär att egendom bara ska vara enskild vid bodelning på grund av äktenskapsskillnad, men inte vid bodelning på grund av en makes död. Ett annat exempel är förord som gör enskild egendom av en makes fortlöpande bankkontotillgodohavanden, som den maken själv bestämmer över. Inte heller villkor om en successiv ökning av giftorätten torde vara tillåtet innehåll.

7. Jämkning av äktenskapsförord

Ett oskäligt villkor i äktenskapsförord kan jämkas eller lämnas utan avseende vid bodelningen. Vid bedömningen av huruvida ett villkor är oskäligt tas hänsyn till förordets innehåll, omständigheterna vid förordets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt (12 kap. 3 § ÄktB). Jämkning kan ske oberoende av anledningen till att bodelningen sker.

Möjligheterna till att jämka ett äktenskapsförord ska utnyttjas restriktivt. Skälighetsbedömningen ska grunda sig på en helhetsbedömning av makarnas ekonomiska situation. Således kan jämkning behöva ske i vissa fall även om den enskilda egendomen inte har ett så högt värde, om makarna levt under väldigt enkla förhållanden. I andra fall, om makarnas ekonomi är god, kan den enskilda egendomen ha ett högre värde, utan att den ojämna fördelningen anses oskälig.

Vid jämkning kan ett villkor i äktenskapsförordet bortses från helt och därigenom all enskild egendom behandlas som giftorättsgods, det vill säga, ingå i bodelningen och avräknas mot skulder. Ett villkor kan också tillämpas till viss del, så att en del av den enskilda egendomen betraktas som giftorättsgods och resten förblir enskild egendom.

Slutligen ska tilläggas att de allmänna förmögenhetsrättsliga avtalsreglerna i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen) kan tillämpas analogt på äktenskapsförord. Detta innebär att det finns möjlighet att ogiltigförklara ett äktenskapsförord med hjälp av ogiltighetsgrunderna i avtalslagen. Det ska dock understrykas att huvudregeln är pacta sunt servanda, det vill säga att avtal ska hållas.

8. Föravtal

När makar står inför en omedelbart förestående äktenskapsskillnad kan de genom föravtal avtala om den kommande bodelningen och annat som hänger samman med denna (9 kap. 13 § ÄktB). Föravtalet kan till exempel reglera såväl frågor om hur tillgångarna ska fördelas, som hur egendomen ska värderas. Ett föravtal gäller endast mellan makarna, och kan inte åberopas gentemot makarnas borgenärer.

Föravtalet ska undertecknas av makarna (9 kap. 13 § ÄktB). Ett föravtal som inte uppfyller formkraven är ogiltigt.

9. Upphäva äktenskapsförord

För att upphäva ett äktenskapsförord, kan makarna upprätta ett nytt äktenskapsförord och där bestämma att egendomen ska vara giftorättsgods (7 kap. 3 § ÄktB). För det nya äktenskapsförordet gäller vanliga formkrav, det vill säga, att det ska vara skriftligt, undertecknat av makarna eller de blivande makarna, samt registrerat hos Skatteverket (jfr 7 kap. 3 § andra och tredje stycket ÄktB).

10. Varför ta hjälp för att skriva äktenskapsförord?

En utgångspunkt vid införandet av den nya äktenskapsbalken var att lagstiftningen skulle vara så enkelt utformad som möjligt, dels för att allmänheten skulle kunna sätta sig in i dess innebörd, dels för att den skulle undvika att ge upphov till tvister. Detta syfte har dock inte ansetts helt tillgodosett.

Att ta hjälp av juridisk expertis för att skriva ett äktenskapsförord kan underlätta för makarna och ge en trygghet åt båda parter. För att tillse att allting går rätt till och för att undvika eventuella juridiska tvister i framtiden, är det därför en god idé att satsa på ett professionellt skrivet äktenskapsförord.

11. Referenser

Litteratur

–   Teleman Ö., Bodelning – Under äktenskap och vid skilsmässa, 6 uppl., Wolters Kluwer Sverige AB, Stockholm, 2016.

–   Agell A. & Brattström M., Äktenskap Samboende Parterskap, 5 uppl., Iustus Förlag AB, Uppsala 2011.

–   Lindell och Hall, Äktenskapsbalk (1987:230) 7 kap. 3 §, Lexino 2014-01-01, hämtad 2019-03-28.

Förarbeten

–   Prop. 1986/87:1.
–   SOU 1981:85.

Rättsfall

–   RH 1996:88.
–   NJA 1970 s. 320.

Boka tid hos oss

Du bokar enkelt en gratis inledande rådgivning genom att ringa eller boka en tid online.

Ställ en fråga



Integritetspolicy


Sök i vår frågedatabas