Rätten till arv regleras i Ärvdabalken och de arvsberättigade är uppdelade i tre arvsklasser som i turordning ärver den avlidne. Till första arvsklassen hör den avlidnes barn och barnbarn. Arvet fördelas lika mellan gemensamma barn och särkullbarn. Om den avlidnes barn inte längre är i livet går arvet vidare till barnbarnen. Ett undantag görs dock om den avlidne var gift, då det i första hand är maken eller makan som ärver. Gemensamma barn ärver då först när båda föräldrar gått bort. Detta undantag gäller dock inte för särkullbarn, som har rätt att få sin del av arvet direkt.

Om den avlidne inte har barn eller barnbarn går arvet vidare till andra arvsklassen, som innefattar den avlidnes föräldrar och syskon. Till tredje arvsklassen hör farmor, farfar, mormor och morfar och deras barn. Kusiner ärver inte.

Om den avlidne har skrivit ett testamente, går detta före ovan beskrivna arvsrätt. Det enda som inte kan testamenteras bort är den avlidnes barns rätt att ärva. Ett barn har nämligen alltid rätt till sin laglott, oavsett vad som står i testamentet. Laglotten utgör hälften av arvslotten, det vill säga hälften av vad barnet hade ärvt om det inte fanns något testamente.