Bouppteckning

Vem gör bouppteckningen?

När en person går bort är det en rad åtgärder som behöver genomföras.  Ju mer egendom som finns i dödsboet, desto mer komplicerad blir bouppteckningen. Då kan det kännas bra att överlämna juridiken till ett kunnigt ombud. Zeijersborger & Co har lång erfarenhet av ekonomisk familjerätt och förordnas regelbundet som boutredningsmän. Vi  sköter kontakten med privata institutioner och myndigheter och ser till att alla handlingar kommer in i tid. Har du frågor om bouppteckning? Vi har svaret på de 14 vanligaste frågorna om bouppteckning här.

Så går det till

Tillgångar och skulder sammanställs och bouppteckningen upprättas inom tre månader efter att en person gått bort. Det görs vid en så kallad boupptäckningsförrättning. Till förrätningen kallas legala arvingar, universella testamentstagare och efterarvingar. Barn, föräldrar och syskon är legala arvingar och efterarvingar är personer med arvsrätt från en tidigare avliden make eller maka. Universella testamentatagare är de som testamenterats hela eller en delar av arvet.

Den färdiga bouppteckningen skickas till Skatteverket för registrering senast en månad efter förrättningen.

Läs gärna mer i vårt utbildningshäfte Bouppteckning här eller ladda ner det gratis här.

Att tänka på

När bouppteckningen ska göras bör dödsbodelägarna så snart som möjligt enas om ett ombud. Om en dödsbodelägare inte själv kan närvara vid bouppteckningen kan den ge fullmakt till ett ombud.

Vid första mötet är det lämpligt att advokaten eller juristen får uppgift om den avlidens tillgångar och skulder vid tidpunkten för dödsfallet. Även äktenskapsförord, testamenten och en förteckning över dödsbodelägarna är bra att ta med. Om den avlidne var änka eller änkling behövs bouppteckningen av den först avlidne maken eller makan.

Vad säger lagen?

För att kunna göra en bouppteckning behövs en bouppgivare. Vanligen är det den person som tar hand om den avlidnes egendom eller som i övrigt känner till dödsboet bäst. Bouppgivaren är skyldig att lämna uppgifter om boet. Utredningen av den avlidnas bo ska omfatta tillgångar och skulder så som de var på dödsdagen. Redovisning i form av kontoutdrag, och värdering av fastigheter och bohag.  Om den avlidne var gift ska även uppgifter om den efterlevande makens tillgångar och skulder redovisas.

Vad kostar en bouppteckning?

Behöver du hjälp att upprätta bouppteckning eller boutredningsman täcks kostnaderna i regel av dödsboet. Vid enklare bouppteckningar finns det mallar att hitta på nätet men de är väldigt generaliserade.

Här har vi samlat svar på de 14 vanligaste frågorna om bouppteckning

1. Får man tömma ett dödsbo innan bouppteckning?

Principiellt finns det inget som hindrar en eller flera dödsbodelägare från att avyttra egendom innan bouppteckningen är klar. Vi avråder dock från detta eftersom det skulle kunna missgynna annan dödsbodelägare eller fordringsägare. Även om dödsbodelägarna kan tyckas vara överens om hur arvet ska fördelas är det inte ovanligt att det uppstår konflikter vid det påföljande arvskiftet och då kan det bli tal om återbetalning.

2. Vad är en bouppteckning och varför ska man göra en?

Vid en persons bortgång ska i princip alltid en bouppteckning göras. Det innebär att man går igenom den avlidnes och den efterlevande makens eller makans tillgångar och skulder och gör en skriftlig sammanställning av dessa. En bouppteckning inleds med en bouppteckningsförrättning som ska hållas inom 3 månader efter dödsfallet. Efter förrättningen har man en månad på sig att färdigställa och inge bouppteckningen till Skatteverket. Vid förrättningen upprättas nämligen bouppteckningen, vilket är den handling som arvskiftet kommer att utgå ifrån. Bouppteckningen ska redovisa den avlidnes tillgångar och skulder. Av bouppteckningen ska det också framgå vilka som är dödsbodelägare, efterarvingar och testamentariska arvingar. Om den avlidne vid sin bortgång var gift ska även den efterlevande makens tillgångar och skulder redovisas. Var den avlidne istället sambo, ska den efterlevande sambons tillgångar och skulder redovisas om sambon begär bodelning.

3. Vad är ett dödsfallsintyg?

När en person avlider, anmäls detta av läkare till Skatteverket som i sin tur utfärdar ett dödsfallsintyg på begäran. Vi inleder därför alltid våra bouppteckningsärenden med att beställa ett dödsfallsintyg med en s.k. släktutredning, om inte dödsboet redan har ordnat med det.

4. Varför måste man ha en bouppteckningsförrättning?

Syftet med en bouppteckningsförrättning är framförallt att underlätta och skydda arvingar, testamentstagare och fordringsägare inför den kommande arvsskiftningen.  Genom att den avlidnes tillgångar och skulder ska gås igenom på förrättningsdagen, kan en närvarande dödsbodelägare försäkra sig om att ingen egendom förbises. En närvarande dödsbodelägare har även möjlighet att ifrågasätta eventuella testamentens giltighet, liksom andra dödsbodelägares och efterarvingars rätt till arv. Sammanfattningsvis kan därför sägas att genom att närvara på förrättningsdagen, försäkrar en dödsbodelägare sig om att bouppteckningen inte inkluderar några felaktigheter till nackdel för hen. Samma sak gäller för efterarvingar.

5. Vem kallar till bouppteckningsförrättning?

Ombudet upprättar ett bekräftelsebrev till samtliga dödsbodelägare där uppdraget beskrivs och samtidigt kallar den till bouppteckningsförrättning. Med detta brev bifogas en fullmakt som ska undertecknas av varje dödsbodelägare så ombudet kan agera för deras räkning.

6. Måste dödsbodelägarna delta på bouppteckningsförrättningen?

Det är inte obligatoriskt för en dödsbodelägare att delta men ombudet är skyldig att kalla alla dödsbodelägare i god tid. För de dödsbodelägare som inte kan närvara vid bouppteckningsförrättningen, är det lämpligt att de ger fullmakt till bouppgivaren att företräda dem vid mötet. Som dödsbodelägare är det därför bra att närvara vid bouppteckningsförrättningen för att tillvarata sin rätt.

7. Vad är en bouppgivare?

En av dödsbodelägarna får agera bouppgivare, lämpligtvis efterlevande make eller maka. Finns ingen sådan, får en annan av dödsbodelägarna vara bouppgivare.

8. Vilket är bouppgivarens uppdrag?

Att vara bouppgivare innebär rent praktiskt att denna uppger vilka tillgångar och skulder den avlidne hade på dödsdagen. Bouppgivaren får därför ta en del kontakter med bank och försäkringsbolag för att begära ut aktuella saldon m.m. Bouppgivaren får en förteckning av mig över vilka uppgifter som är nödvändiga att ta fram inför förrättningen. I vissa fall kan olika värderingar behöva göras inför förrättningen, t ex om bostadsrätter eller annan värdefull egendom ingår i dödsboet.

9. Vem registrerar bouppteckningen hos Skatteverket?

Efter förrättningen färdigställs bouppteckningen och vissa kompletterande kontakter med dödsbodelägarna kan behöva tas. När bouppteckningen är klar skickas den ut till bouppgivaren för undertecknande som sedan returnerar den till ombudet. Därefter inges bouppteckningen för registrering till Skatteverket.

10. Vad händer med bouppteckningen när den är klar?

Så snart vi fått tillbaka den registrerade bouppteckningen från Skatteverket skickas originalet till bouppgivaren. Kopior skickas oftast ut till dödsbodelägarna via vanlig post eller mail.

11. Vem handlägger arvskiftet?

Det kan vara praktiskt att den som gör bouppteckningen även handlägger arvskiftet.

12. Måste man ha en boutredningsman?

Alla dödsbon inte företräds av en boutredningsman. En boutredningsman kan först företräda ett dödsbo efter förordnande av rätten på begäran av de aktuella dödsbodelägarna. Om en boutredningsman dock företräder ett dödsbo, kommer hen som regel även att agera skiftesman och således också ha ansvaret för att arvsskiftet görs utefter bouppteckningen, i enlighet med lag och eventuella testamenten.

13. Kan vem som helst vara boutredningsman?

Nej. Boutredningsmannen utses av tingsrätten och måste vara lämpad för uppdraget.

14. Vad gör boutredningsmannen?

Boutredningsmannens roll är att opartiskt företräda och förvalta dödsboet, vilket inkluderar ansvar för att reda ut boet samt upprätta bouppteckningen. Det bör dock framhävas att även om boutredningsmannen själv har rätt att fatta de slutgiltiga besluten rörande dödsboets förvaltning, ska den i viktigare angelägenheter inhämta dödsbodelägarnas åsikter. Närvarande dödsbodelägare på förrättningsdagen har därför möjlighet att påverka bouppteckningens innehåll, och i förlängningen arvskiftet.

LPT, LVM, LRM

Behöver du vår hjälp?

Behöver du ett ombud? Det kostar inget att fråga. Vi gör en bedömning av ditt ärende och berättar vilka alternativ du har att driva det vidare på juridisk väg.

Fråga advokaten

Nyfiken på vardagsjuridik? Vårdnad, diskriminering, bråkiga grannar, äktenskapsförord eller testamente? I Fråga advokaten kan du läsa det mesta, ta del av Advokatens bästa tips och ställa dina egna frågor.

Boka tid hos oss

Du bokar enkelt en gratis inledande rådgivning genom att ringa eller boka en tid online.

Ställ en fråga



Integritetspolicy


Sök i vår frågedatabas