fbpx

Bouppteckning

Vem gör bouppteckningen?

När en person går bort är det en rad åtgärder som behöver genomföras. Ju mer egendom som finns i dödsboet, desto mer komplicerad blir bouppteckningen. Då kan det kännas bra att överlämna juridiken till ett kunnigt ombud. Zeijersborger & Co har lång erfarenhet av ekonomisk familjerätt och förordnas regelbundet som boutredningsmän. Vi sköter kontakten med privata institutioner och myndigheter och ser till att alla handlingar kommer in i tid. Har du frågor om bouppteckning? Vi har svaret på de 6 vanligaste frågorna om bouppteckning.

Hur går en bouppteckning till?

För att kunna göra en bouppteckning behövs en bouppgivare. Vanligen är det den person som tar hand om den avlidnes egendom eller som i övrigt känner till dödsboet bäst. Bouppgivaren är skyldig att lämna uppgifter om boet. Utredningen av den avlidnes bo ska omfatta tillgångar och skulder så som de var på dödsdagen. Detta redovisas i form av kontoutdrag och värdering av fastigheter och bohag. Om den avlidne var gift ska även uppgifter om den efterlevande makens tillgångar och skulder redovisas. Var den avlidne istället sambo, behöver den efterlevande sambons tillgångar och skulder endast redovisas om sambon begär bodelning.

”Tillgångar och skulder sammanställs
och bouppteckningen upprättas”

Tillgångar och skulder sammanställs och bouppteckningen upprättas. Detta görs inom tre månader efter att en person gått bort, vid en så kallad bouppteckningsförrättning. Till förrättningen kallas legala arvingar, universella testamentstagare och efterarvingar. Barn, föräldrar och syskon är legala arvingar och efterarvingar är personer med arvsrätt från en tidigare avliden make eller maka. Universella testamentstagare är de som testamenterats hela eller en delar av arvet.

Bouppteckningen ska också signeras av två förrättningsmän, två oberoende personer som därigenom intygar att allt gått korrekt till. En av dessa förrättningsmän behöver även delta under bouppteckningsförrättningen.

Den färdiga bouppteckningen skickas till Skatteverket för registrering senast en månad efter förrättningen. När Skatteverket godkänt bouppteckningen är den fullbordad. Om den avlidne var gift görs därefter en bodelning, följt av ett arvskifte. Ett arvskifte är ett avtal där det framgår hur tillgångarna ska fördelas mellan dödsbodelägarna. Läs gärna mer i vår handbok i bouppteckning.

Att tänka på vid en bouppteckning

När bouppteckningen ska göras bör dödsbodelägarna så snart som möjligt enas om ett ombud, antingen en privatperson eller en jurist. Den som gör bouppteckningen får dock inte själv vara arvinge. Om en dödsbodelägare inte själv kan närvara vid bouppteckningen kan den ge fullmakt till ett ombud. Detta ombud kan till exempel vara en av de andra dödsbodelägarna.

Vid första mötet är det lämpligt att advokaten eller juristen får uppgift om den avlidens tillgångar och skulder vid tidpunkten för dödsfallet. Även äktenskapsförord, testamenten och en förteckning över dödsbodelägarna är bra att ta med. Om den avlidne var änka eller änkling behövs även bouppteckningen av den först avlidne maken eller makan.

Vad kostar en bouppteckning?

Behöver du hjälp att upprätta bouppteckning eller boutredningsman täcks kostnaderna i regel av dödsboet. Vid enklare bouppteckningar finns det mallar att hitta på nätet, men de är väldigt generaliserade.

Du är alltid välkommen att kontakta oss för en gratis telefonrådgivning, så ger våra jurister dig en uppskattning på vad just ditt ärende kan kosta.

Här har vi samlat svar på de 6 vanligaste frågorna om bouppteckning

1. Får man tömma ett dödsbo innan bouppteckning?

Principiellt finns det inget som hindrar en eller flera dödsbodelägare från att avyttra egendom innan bouppteckningen är klar. Vi avråder dock från detta eftersom det skulle kunna missgynna annan dödsbodelägare eller fordringsägare. Även om dödsbodelägarna kan tyckas vara överens om hur arvet ska fördelas är det inte ovanligt att det uppstår konflikter vid det påföljande arvskiftet och då kan det bli tal om återbetalning.

2. Varför måste man ha en bouppteckningsförrättning?

Syftet med en bouppteckningsförrättning är framförallt att underlätta för och skydda arvingar, testamentstagare och fordringsägare inför den kommande arvskiftningen. Genom att den avlidnes tillgångar och skulder gås igenom på förrättningsdagen, kan en närvarande dödsbodelägare försäkra sig om att ingen egendom förbises. En närvarande dödsbodelägare har även möjlighet att ifrågasätta eventuella testamentens giltighet, liksom andra dödsbodelägares och efterarvingars rätt till arv. Sammanfattningsvis kan därför sägas att genom att närvara på förrättningsdagen, försäkrar en dödsbodelägare sig om att bouppteckningen inte inkluderar några felaktigheter till nackdel för hen. Samma sak gäller för efterarvingar.

3. Vem kallar till bouppteckningsförrättning?

Ombudet upprättar ett bekräftelsebrev till samtliga dödsbodelägare där uppdraget beskrivs, och samtidigt kallar den till bouppteckningsförrättning. Med detta brev bifogas en fullmakt som ska undertecknas av varje dödsbodelägare, så att ombudet kan agera för deras räkning.

4. Måste dödsbodelägarna delta på bouppteckningsförrättningen?

Det är inte obligatoriskt för en dödsbodelägare att delta men ombudet är skyldig att kalla alla dödsbodelägare i god tid. För de dödsbodelägare som inte kan närvara vid bouppteckningsförrättningen, är det lämpligt att de ger fullmakt till bouppgivaren att företräda dem vid mötet.

5. Vem registrerar bouppteckningen hos Skatteverket?

Det är den person som gjort bouppteckningen som skickar in den till Skatteverket, efter det att bouppgivaren godkänt och skrivit under den.

6. Vad händer med bouppteckningen när den är klar?

Så snart vi fått tillbaka den registrerade bouppteckningen från Skatteverket skickas originalet till bouppgivaren. Kopior skickas oftast ut till dödsbodelägarna via vanlig post eller mail. Därefter görs en eventuell bodelning, följt av ett arvskifte.

LPT, LVM, LRM

Behöver du vår hjälp?

Behöver du ett ombud? Det kostar inget att fråga. Vi gör en bedömning av ditt ärende och berättar vilka alternativ du har att driva det vidare på juridisk väg.

Fråga advokaten

Nyfiken på vardagsjuridik? Vårdnad, diskriminering, bråkiga grannar, äktenskapsförord eller testamente? I Fråga advokaten kan du läsa det mesta, ta del av Advokatens bästa tips och ställa dina egna frågor.

Boka tid hos oss

Du bokar enkelt en gratis inledande rådgivning genom att ringa in till oss.

Ställ en fråga



    Integritetspolicy


    Sök i vår frågedatabas