Efter att brottet polisanmälts är det upp till åklagaren att bestämma om ärendet ska tas upp eller inte. En bedömning görs om brottets art, syftet med straffet och omständigheterna vid händelsen anses lämpade för ett allmänt åtal. En förutsättning är att det är brottsoffret själv som gjort anmälan, alternativt att den som utsatts för brottet är under 18 år. Åtalet ska också anses vara påkallat från allmän synpunkt, det vill säga att det finns ett samhällsintresse av att ärendet tas upp. Om anmälan läggs ner kan istället enskilt åtal väckas, men då riskerar målsägande själv stå för rättegångskostnaderna om denne förlorar målet. 

För att väcka enskilt åtal skickas först en stämningsansökan till tingsrätten i den ort där brottet ägde rum. I ansökan ska uppgifter om den tilltalade, den brottsliga gärningen, eventuellt skadestånd, bevis och andra omständigheter framgå.  

När stämningsansökan inkommit till tingsrätten har svaranden 14 dagar på sig att inkomma med ett svaromål. I detta kan svaranden antingen medge eller bestrida yrkandena, yttra sig över kärandens grunder samt anföra sina egna grunder. 

Därefter inkommer kallelse till huvudförhandling, vilket är den muntliga förhandlingen i domstol. I brottmål föregås förhandlingen av polisens och åklagarens förundersökning och består av momenten yrkanden, inställning, sakframställan, föredragning av bevisning, förhör samt slutanförande. Om det finns vittnen hålls också förhör med dessa. 

Efter att domen meddelats kan den överklagas till hovrätten och därefter till Högsta domstolen. För prövning i hovrätten liksom i Högsta domstolen krävs som utgångspunkt prövningstillstånd, vilket ges vid de tillfällen då domstolen är tveksam till om den tidigare instansen dömt rätt.