Förtal innebär att skada någons anseende eller att peka ut någon som brottslig, oavsett om det som spridits är sant eller inte. Det kan handla om muntliga uttalanden eller spridning av inlägg och bilder på sociala medier. Vi upprättar en förtalsanmälan till fast, förmånligt pris och företräder dig genom hela processen.
Behöver du ett ombud eller vill fråga om råd kring förtal? Då rekommenderar vi dig att boka en 20 minuters konsultation med advokat eller jurist för endast 395 kr. Boka enkelt online eller genom att ringa till oss på 010-33 33 888. Du väljer själv om du vill ha din konsultation på telefon eller via videosamtal.
Det finns tre olika typer av förtal – förtal, grovt förtal och förolämpning.
Förtal är ett ärekränkningsbrott som regleras i brottsbalkens femte kapitel. Det innebär att någon lämnar kränkande uppgifter om en person som sedan når en tredje man. En vanlig formulering är att uppgiften avser något som är förnedrande för personens “goda namn och rykte”. I lagtexten nämns som exempel att peka ut någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt. Den som gör sig skyldig till förtal av normalgraden kan dömas till böter.
Om brottet inte enbart anses vara kränkande utan också bedöms som destruktivt, kan det istället handla om grovt förtal. Det innebär att uppgiften som spridits medför allvarlig skada för personen den syftar på. Uppgiftens innehåll och omfattningen som den spridits i är även av betydelse. Vid grovt förtal är straffet böter eller fängelse i högst två år.
Förolämpning är en handling som uteslutande är ägnad att såra en annan persons subjektiva ära, alltså dennes självkänsla eller värdighet. Det kan röra sig om skällsord, nedsättande hot eller beskyllningar, föraktfulla gester eller framställningar i bild. Uttalandet måste ha gjorts direkt till personen som avses. Straffskalan går från böter upp till fängelse i högst sex månader, beroende på om brottet anses grovt.
För att kunna nå framgång med en förtalsanmälan krävs det att uppgiften nått en tredje part, att personen inte varit skyldig att lämna uppgiften, exempelvis vid ett polisförhör eller vittnesmål, och att du kan styrka ditt påstående med bevisning.
Du behöver kunna visa att uppgiften som lämnats varit ämnad att skada ditt anseende, men däremot ställs inga krav på att uttalandet faktiskt måste ha medfört någon skada. Sanningshalten i det som sagts är inte heller av betydelse.
Efter att brottet polisanmälts är det upp till åklagaren att bestämma om ärendet ska tas upp eller inte. En bedömning görs om brottets art, syftet med straffet och omständigheterna vid händelsen anses lämpade för ett allmänt åtal. En förutsättning är att det är brottsoffret själv som gjort anmälan, alternativt att den som utsatts för brottet är under 18 år. Åtalet ska också anses vara påkallat från allmän synpunkt, det vill säga att det finns ett samhällsintresse av att ärendet tas upp. Om anmälan läggs ner kan istället enskilt åtal väckas, men då riskerar målsägande själv stå för rättegångskostnaderna om denne förlorar målet.
För att väcka enskilt åtal skickas först en stämningsansökan till tingsrätten i den ort där brottet ägde rum. I ansökan ska uppgifter om den tilltalade, den brottsliga gärningen, eventuellt skadestånd, bevis och andra omständigheter framgå.
När stämningsansökan inkommit till tingsrätten har svaranden 14 dagar på sig att inkomma med ett svaromål. I detta kan svaranden antingen medge eller bestrida yrkandena, yttra sig över kärandens grunder samt anföra sina egna grunder.
Därefter inkommer kallelse till huvudförhandling, vilket är den muntliga förhandlingen i domstol. I brottmål föregås förhandlingen av polisens och åklagarens förundersökning och består av momenten yrkanden, inställning, sakframställan, föredragning av bevisning, förhör samt slutanförande. Om det finns vittnen hålls också förhör med dessa.
Efter att domen meddelats kan den överklagas till hovrätten och därefter till Högsta domstolen. För prövning i hovrätten liksom i Högsta domstolen krävs som utgångspunkt prövningstillstånd, vilket ges vid de tillfällen då domstolen är tveksam till om den tidigare instansen dömt rätt.
En man pekades ut som brottslig på sociala medier av en kvinna som framfört att han våldtagit henne. Kvinnan dömdes för förtal med böter som påföljd, då hon i inlägget nämnt mannen vid namn. Tingsrätten menar på att det inte är straffbart att beskriva händelsen i sig utan att det är utpekandet av en person som är olagligt.
En student anmälde sin handledare för att ha trakasserat och jagat henne på sms. Handledaren blev utredd och fick sluta som hennes lärare. Därefter ska studenten ha börjat skriva om händelserna på sociala medier utan att nämna namn. Handledaren anmälde studenten för förtal och väckte enskilt åtal då inläggen fick stor spridning och tillräckligt med detaljer fanns för att förstå att det handlade om honom. Kvinnan dömdes till förtal och fick betala böter och skadestånd.
En journalist skrev en krönika om frågor som rör migration och integration. En annan redaktion publicerade därefter en artikel om journalistens krönika, där man beskrev personen som brottslig på grund av de frågor som diskuterats. Artikeln inkluderade profilbild och för- och efternamn på journalisten. Han väckte enskilt åtal för grovt förtal mot utgivaren av artikeln, då syftet varit att misskreditera journalisten vilket skadar hans levebröd. Utgivaren fälldes och fick betala böter och skadestånd.
En polisman kallade en man för ”jävla arabjävel”. Mannen hade vid tillfället mobilen på röstinspelning, vilket gjorde att han kunde styrka sitt påstående i rätten. Polismannen dömdes för förolämpning med böter som påföljd.
En kvinna frågade en annan kvinna om hon var tvingad att ha slöja på sig och sade att den var ful. Kvinnan med hijab blev ledsen och kränkt och förklarade att hon gärna svarar på frågor men inte när hon blir tillfrågad på det sättet. Hon anmälde den andra kvinnan, som dömdes till böter för förolämpning.
Om det är åklagaren som väckt åtal svarar staten för rättegångskostnaderna och den misstänkte kan ha rätt till en offentlig försvarare.
Vid enskilt åtal är det den som förlorar målet som står för rättegångskostnaderna, både sina egna och motpartens.
Läs gärna mer om finansiering av ditt ärende.
Behöver du ett ombud? Välkommen att kontakta oss! Vi gör en bedömning av ditt ärende och berättar vilka alternativ du har att driva det vidare på juridisk väg.
Nyfiken på vardagsjuridik? Vårdnad, diskriminering, bråkiga grannar, äktenskapsförord eller testamente? I Fråga advokaten kan du läsa det mesta, ta del av Advokatens bästa tips och ställa dina egna frågor.
© 2022 Zeijersborger & Co
Våra juristassistenter svarar på frågor om vad det innebär att bli klient hos oss och hjälper dig med det administrativa.
Boka en 20 minuters konsultation med advokat eller jurist för endast 395 kr. Välj om du vill ha konsultationen på telefon eller via videosamtal.
