fbpx

Är jag som bröstarvinge tvungen att acceptera det som står i testamentet?

Hej,

Min farmor gick nyligen bort och hon har testamenterat allt hon äger till min faster. Min pappa och farbror är döda och kvar efter dom finns jag, mina syskon och kusiner. Vår faster är nu på oss syskon om att vi ska skriva under en papperskopia på testamentet. Hon menar att vi ska skriva namn och namnförtydligande och längst ner på sidan står det att pappret är vidimerat samt ett namn.

Min fråga är om jag måste skriva på detta papper och skicka in? Varken jag, mina syskon eller mina kusiner har skrivit på ännu.

Hej och tack för din fråga,

Legala arvsordningen kallas den ordningen som familj och släkt enligt lag ska ärva en avliden person. Det framgår inte av texten om din farmor hade någon efterlevande make, jag kommer därför utgå från att hon inte var gift när hon gick bort. Jag kommer vidare även utgå från att din farmor hade de tre barn som framgår av frågan – din pappa, farbror och faster.

Enligt arvsordningen ärver bröstarvingar, det vill säga barn, först.[1] Om ett barn inte längre finns vid livet ska dennes avkomlingar träda i dess ställe.[2] Det innebär att både du, dina syskon och kusiner har rätt att ta del av arvet i era föräldrars ställe.

Arvet efter din farmor ska först delas lika mellan din pappa, farbror och faster.[3] Deras tredjedel kallas för arvslott. Vidare ska arvet efter din pappa och farbror delas lika mellan deras bröstarvingar, det vill säga i ditt fall mellan dig och dina syskon.[4]

Det framgår av texten att din farmor testamenterat bort sin egendom till er faster. I ett testamente går det att till viss del styra över hur arvet efter en ska fördelas.[5] Bröstarvingar har dock alltid rätt till sin laglott, vilket utgör halva arvslotten.[6] Det innebär att du och dina syskon har rätt till hälften av arvslotten (1/3), och således 1/6 av det totala arvet.

Önskar ni att få ut er del av arvet bör ni påkalla jämkning av testamentet. Jämkningen ska då framställas inom sex månader från det att ni fick ta del av testamentet. Att begära jämkning innebär att man meddelar testamentstagaren att man önskar att få ut sin laglott från arvet eller att man väcker talan mot densamme.[7]

Man kan även avsäga sin rätt att ta del av arvet genom en så kallad arvsavsägelse. Det finns inte reglerat i lag hur en sådan avsägelse av arv efter dödsfallet ska utformas. Om en arvinge avsagt sig sin rätt till arv är han eller hon inte längre dödsbodelägare och får således inte sin del av arvet.[8] Det går att spekulera om att det är ett sådant avtal er faster vill att ni skriver under. Ni är i så fall inte skyldiga att gå med på det, utan kan som sagt istället påkalla en jämkning av testamentet så att ni får ut er del av arvet.

Arvsrättsliga tvister kan ofta vara både juridiskt komplicerade och känslomässiga. Det kan därför vara en god idé att anlita ett juridiskt ombud som kan tillvarata era intressen samt föra er talan. Ni är välkomna att boka ett kostnadsfritt inledande möte med oss på Zeijersborger & Co.

Med vänlig hälsning,
Zeijersborger & Co

[1] 2 kap. 1 § 1 st. Ärvdabalken (ÄB)
[2] 2 kap. 1 § 2 st. ÄB
[3] 2 kap. 1 § 2 st. ÄB
[4] 2 kap. 1 § 2 st. ÄB
[5] 10 kap. 1 § ÄB
[6] 7 kap. 1 § ÄB
[7] 7 kap. 3 § ÄB
[8] Skatteverket

Behöver du vår hjälp?

Behöver du ett ombud? Det kostar inget att fråga. Vi gör en bedömning av ditt ärende och berättar vilka alternativ du har att driva det vidare på juridisk väg.

Relaterade frågor:

Boka tid hos oss

Du bokar enkelt en gratis inledande rådgivning genom att ringa in till oss.

Ställ en fråga



    Integritetspolicy


    Sök i vår frågedatabas