Kan en bouppteckning vara gilitg om två av tre arvingar inte samtycker till denna?

Hej och tack för din fråga,

Tillgångar och skulder sammanställs och bouppteckningen ska upprättas inom tre månader efter att en person avlidit enligt 20 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB). Det görs vid en så kallad bouppteckningsförrättning. Till förrättningen kallas legala arvingar, universella testamentstagare och efterarvingar. Barn, föräldrar och syskon är legala arvingar och efterarvingar är personer med arvsrätt från en tidigare avliden make eller maka.

Förrättningsdag är den dag när dödsbodelägarna, och andra som kallats till förrättningen, träffas och går igenom boets tillgångar och skulder. Vid ett bouppteckningssammanträde ska samtliga dödsbodelägare kallas till förrättningen. Med dödsbodelägare avses enligt 18 kap. 1 § ÄB den avlidnes arvingar, universella testamentstagare samt i vissa fall den avlidnes efterlevande make eller sambo.

Det framgår inte av dina lämnade uppgifter om frågan avser dödsbodelägare, men om man är att ses som dödsbodelägare har man möjlighet att ställa krav. För det första har man enligt 20 kap. 2 § ÄB rätt att bli kallad till bouppteckningssammanträdet i egenskap av dödsbodelägare. Av bouppteckningen kan man utläsa vilka som har närvarat vid förrättningen samt i de fall där någon behörig inte varit närvarande ska bifogas bevis att en korrekt kallelse har skickats till den frånvarande dödsbodelägaren enligt 20 kap. 3 § ÄB.

Om det finns fel i en bouppteckning som upptäckts först efter det att bouppteckningen har upprättats kan man i vissa fall vara tvungen att upprätta en tilläggsbouppteckning. En tilläggsbouppteckning ska upprättas inom en månad från det att felet upptäcktes. Den ska lämnas in till Skatteverket inom en månad från förrättningen enligt 20 kap. 10 § ÄB. Är detta inte möjligt av någon anledning har man som dödsbodelägare rätt att vända sig till tingsrätten med en anmälan om att en boutredningsman ska utses.

Vänliga hälsningar,
Zeijersborger & Co