Vill inte att mina särkullbarn ärver oss, vad gör vi?

Hej och tack för din fråga,

Du kan i ett testamente ge din make rätt till mer i arv än vad den legala arvsordningen ger, till den gränsen att dina barn alltid har rätt att få ut sin laglott från din kvarlåtenskap.

När en make avlider upplöses äktenskapet och en bodelning ska göras.[1] Makarnas giftorättsgods läggs samman, skulder dras av och värdet delas sedan lika mellan makarna.[2] Först efter detta kan arvskifte ske. Den efterlevande maken kan även begära att behålla sitt giftorättsgods genom att påkalla jämkning.[3] Genom att påkalla jämkning kan den efterlevande maken skydda sin egendom mot den avlidne makens särkullbarn och testamentstagare. Regeln är utformad som en ovillkorlig rätt för den efterlevande maken att behålla sitt giftorättsgods som sin andel vid bodelningen.

I det fall den ena maken i ett äktenskap avlider ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken.[4] Makens rätt att ärva går före gemensamma barns rätt att ärva och dessa får vänta tills båda föräldrarna avlidit tills de får sitt arv.[5] När det gäller särkullsbarn, alltså den ena makens barn från ett tidigare förhållande, finns dock undantag. Huvudregeln när det handlar om särkullbarn är att dessa har rätt att få ut sin del av arvet av sin förälder direkt.[6] Denna rätt att ärva direkt gäller bara särkullbarnens egna föräldrar och inte förälderns nya make. I ert fall innebär detta att dina barn har rätt att ärva av dig vid din bortgång, inte din nuvarande make.

En kvarlevande make har i sin tur rätt att ärva en viss del av kvarlåtenskapen. Maken har alltid rätt att, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till så stort värde att den, tillsammans med den egendom maken fått i bodelning eller som utgör makens enskilda egendom, motsvarar 4 prisbasbelopp. Ett testamente av den avlidna maken är utan verkan i den del det strider mot den här rätten.[7]

Även om man upprättar ett testamente som framför en vilja att ens make ska ärva all kvarlåtenskap, har särkullbarn alltid rätt att få ut minst sin laglott. En bröstarvinge (den avlidnes barn) kan påkalla jämkning av ett testamente för att få ut denna laglott.[8] Laglotten är hälften av den arvslott som bröstarvingen annars hade tilldelats.[9] Det som man i ett testamente kan bestämma fritt över är alltså hälften av dennes kvarlåtenskap. Ett särkullbarn kan välja att avstå sin laglott till förmån för den efterlevande maken för att sedan kräva denna först när denna make också går bort.[10] Detta är dock ett beslut som är upp till särkullbarnet att ta.

Behöver du vidare vägledning rekommenderar vi att du diskuterar ditt ärende med en jurist. Du kan också läsa mer om ämnet i våra utbildningar i arv och testamente.

Med vänlig hälsning,
Zeijersborger & Co

[1] 1 kap. 5 § Äktenskapsbalken (ÄktB) och 9 kap. 1 § ÄktB
[2] 11 kap. 3 § ÄktB
[3] 12 kap. 2 § ÄktB
[4] 3 kap. 1 § ÄB
[5] 3 kap. 2 § ÄB
[6] 3 kap. 1 § andra meningen ÄB
[7] 3 kap. 1 § stycke 2 ÄB
[8] 7 kap. 3 § ÄB
[9] 7 kap. 1 § ÄB
[10] 3 kap. 1 och 9 §§ ÄB