När en tredjelandsmedborgare, det vill säga en person utanför EU/EES och Schweiz, vill arbeta i Sverige krävs i regel ett arbetstillstånd. Arbetstillståndet är ett tillstånd som dels ger tredjelandsmedborgaren rätt att utföra arbete i landet under en viss period, dels utgör en trygghet för tredjelandsmedborgaren då arbetsgivaren måste uppfylla vissa krav för att arbetstillståndet ska beviljas. Tillstånden kan se olika ut beroende på vilket land personen kommer ifrån samt vilken typ av arbete personen ansöker om att få utföra.
I slutet av 1960-talet, efter krigsslutet och ökad invandring, började invandringen till Sverige regleras. Myndigheten Statens invandrarverk (nu Migrationsverket) började arbeta med integrations- och invandringsfrågor. För att få en kontrollerad invandring sattes det upp krav på att de som ville arbeta i Sverige hade både arbetserbjudande och bostad klart för att få tillstånd. Invandrarverket gjorde därtill en arbetsmarknadsprövning med hjälp av arbetsmarknadens parter om Sverige behövde utländsk arbetskraft. För det fall det fanns arbetslösa i Sverige som kunde utföra arbetet beviljades i regel inget arbetstillstånd.
År 1995 blev Sverige medlem i EU. Inträdet öppnade upp gränserna mellan medlemsstaterna och erbjöd medborgarna fri rörlighet och möjlighet att arbeta i ett annat EU-land utan att ansöka om uppehålls- och arbetstillstånd. Kravet för tredjelandsmedborgare att ansöka om arbetstillstånd kvarstod.
De grundläggande reglerna kring arbetstillstånd återfinns i utlänningslagens kapitel 6. Därutöver finns reglering för särskilda typer av arbetstillstånd i utlänningslagens kapitel 6a (EU-blåkort), 6b (tillstånd för företagsintern förflyttning, ICT) och 6c (tillstånd för säsongsarbete). I utlänningsförordningen (2006:97) kapitel 5 återfinns kompletterande bestämmelser till utlänningslagens reglering för arbetstillstånd.
Vid nyrekryteringar ska uppehålls- och arbetstillstånd beviljas innan tredjelandsmedborgarens inresa till Sverige. Detta framgår av utlänningslagen 5 kap. 18 § samt utlänningslagen 6 kap. 5 §.
Av utlänningslagen 6 kap. 5 § framgår att Migrationsverket är den myndighet som ska meddela beslut om arbetstillstånd.
För att beviljas arbetstillstånd ska samtliga av följande punkter vara uppfyllda:
2.3. Tredjelandsmedborgaren ska ha ett giltigt pass.
För att kunna få uppehållstillstånd krävs det att den sökande har en giltig passhandling. Det innebär att passhandlingen ska kunna styrka den sökandes identitet samt att giltighetstiden inte har löpt ut. Av utlänningslagens 6 kap. 1 § framgår att ett arbetstillstånd ska ges för viss tid. Denna tid specificeras i utlänningslagen 6 kap. 2a § där det framgår att man i regel får två tillståndsperioder om två år, och därefter ett permanent uppehållstillstånd. För det fall den sökande har kortare giltighetstid än två år på sitt pass, kan Migrationsverket inte bevilja tillstånd längre än passhandlingens giltighetstid.
2.4. Tredjelandsmedborgaren ska ha erbjudits ett arbete med arbetsvillkor som är i nivå med svenska kollektivavtal eller vad som är brukligt inom yrket eller branschen.
Detta krav är för att säkerställa att arbetsgivaren erbjuder de anställda skäliga löne- och anställningsvillkor och inte utnyttjar tredjelandsmedborgare genom att erbjuda sämre villkor än vad som anses rimligt på den svenska arbetsmarknaden. Kravet är även ett sätt att förhindra inställning hos arbetsgivare att det är ekonomiskt förmånligare att anställa tredjelandsmedborgare över medborgare inom EU/EES och Schweiz.
2.5. Tredjelandsmedborgaren ska ha erbjudits lön som är i nivå med svenska kollektivavtal eller vad som är brukligt inom yrket eller branschen.
Detta krav är uppställt för att säkerställa att arbetsgivare inte utnyttjar billig arbetskraft och bidrar till lönedumpning, det vill säga lönesänkningar och sämre arbetsvillkor på den svenska arbetsmarknaden.
2.6. Tredjelandsmedborgaren ska erbjudas en anställning som gör det möjligt för honom/henne att försörja sig.
I utlänningslagens 6 kap. 5 §,1 punkten har kravet uppställt för att säkerställa att tredjelandsmedborgaren arbetar i den omfattningen att han/hon kan försörja sig och inte behöver försörjningsstöd, enligt socialtjänstlagen 4 kap. 1 §, för att täcka sina utgifter. För att säkerställa detta har det uppställts ett schablonmässigt belopp om 13 000 kronor i månaden före skatt.
2.7. Tredjelandsmedborgarens arbetsgivare ska ha för avsikt att teckna sjukförsäkring, livförsäkring, trygghetsförsäkring och tjänstepensionsförsäkring för honom/henne när han/hon påbörjar anställningen.
De omnämnda försäkringarna krävs då det är försäkringar som är i nivå med kollektivavtal. Försäkringarna är en trygghet för tredjelandsmedborgaren men är även ett sätt att förhindra att arbetsgivare erbjuder sämre villkor för tredjelandsmedborgare än medborgare inom EU/EES och Schweiz. Vid förstagångsansökan är det tillräckligt att arbetsgivaren har för avsikt att teckna försäkringarna för arbetstagaren. Vid en eventuell förlängning av arbetstillståndet behöver det visas att arbetstagaren haft aktuella försäkringar från det att tredjelandsmedborgaren påbörjade arbetet.
Därtill föreligger ytterligare krav för arbetsgivaren. För att beviljas arbetstillstånd ska arbetsgivaren:
2.8. Annonsera tjänsten i Sverige och inom EU/EES och Schweiz under minst tio dagar.
Vid nyrekrytering måste arbetsgivaren annonsera ut tjänsten till alla bosatta inom EU/EES och Schweiz. För att säkerställa att även medborgare inom EU/EES och Schweiz får möjlighet att ansöka om tjänsten, har det uppställts ett krav om att tjänsten ska utannonseras under minst tio dagar, så att alla bosatta inom området kan ta del av den. Detta kan till exempel göras genom att annonsera ut tjänsten på Arbetsförmedlingen.
I vissa fall behöver arbetsgivaren inte annonsera ut tjänsten. Det kan till exempel vara om anställningen gäller vid utländska statliga institutioner eller om man redan har ett arbetstillstånd som endast är begränsat till yrke.
2.9. Skapa ett anställningserbjudande och ge berörd facklig organisation tillfälle att yttra sig över anställningsvillkoren.
Det är arbetsgivaren som påbörjar processen om arbetstillstånd genom att skapa ett anställningserbjudande. I anställningserbjudandet framgår relevant information om företaget och vilka villkor tredjelandsmedborgaren kommer erbjudas.
Den relevanta fackliga organisationen ska ges tillfälle att yttra sig över anställningserbjudandet för att Migrationsverket ska kunna säkerställa att tredjelandsmedborgaren erbjuds villkor i nivå med kollektivavtal. För det fall den fackliga organisationen inte vill yttra sig är det upp till Migrationsverket att ta ställning till om anställningsvillkoren motsvarar kollektivavtal eller vad som är brukligt inom yrket eller branschen.
2.10. Högre krav för vissa branscher
För vissa branscher föreligger ett högre krav då Migrationsverket har skärpt utredningskraven. Dessa branscher är:
Arbetsgivare i dessa branscher behöver visa att de har möjlighet att betala ut lön till arbetstagaren. Arbetsgivaren kan visa detta genom att redovisa företagets skattekontoutdrag för de tre senaste månaderna eller genom att redovisa likvida bankmedel och balans- och resultatrapporter för nuvarande och tidigare år.
2.11. Särskilda regler för vissa yrken och länder
För följande arbeten är det uppställt särskilda krav:
I vissa fall är tredjelandsmedborgare undantagna från kravet på arbetstillstånd. En person behöver inte ansöka om arbetstillstånd om denne;
Även följande yrkesgrupper och personer kan arbeta i Sverige utan arbetstillstånd:
Om en person är familjemedlem till en person som ansöker/ansökt om arbetstillstånd kan denne få uppehållstillstånd för samma tid. Som familjemedlem räknas make, maka, sambo, registrerad partner och/eller ogifta barn under 21 år. För det fall ett ogift barn över 21 år är i beroende av tredjelandsmedborgaren och/eller dennas partner för sin försörjning, kan barnet få tillstånd. Vid ett beviljande får familjemedlemmar över 16 år även ett arbetstillstånd, om tillståndet är längre än sex månader.
Även familjemedlemmarna behöver uppvisa giltiga pass. För det fall det är kort giltighetstid på passen bör de förlänga passen då tillstånd inte kan ges för längre tid än passets giltighet. För gifta par och registrerade partners behöver det ges in ett översatt vigselbevis, äktenskapsbevis eller motsvarande. För sambos gäller folkbokföringsbevis, hyresbevis, köpebevis för bostad eller liknande, för att visa att de sammanbott i hemlandet. För medföljande barn krävs översatt födelsebevis eller födelseattest där föräldrarnas namn framgår. Om barnet har en vårdnadshavare som inte medföljer krävs det ett medgivande från vårdnadshavaren samt en kopia på vårdnadshavarens passhandling eller annan id-handling. För det fall man är ensam vårdnadshavare behöver det inlämnas ett domstolsbeslut om att man har enskild vårdnad alternativt ett dödsbevis om den andre föräldern är avliden.
Vid nyrekryteringar är det viktigt att ansökan om arbetstillstånd görs och beviljas innan den sökande reser till Sverige. Den sökande får således inte påbörja anställningen innan Migrationsverket beviljat ansökan. Om den sökande redan haft en tillståndsperiod på två år och ansöker om en förlängning, så får den sökande fortsätta arbeta under tiden som hen väntar på beslut.
Det är viktigt att den sökande kontrollerar sin post för att se om Migrationsverket begär kompletterande handlingar till ärendet.
Om den sökande beviljas ett arbetstillstånd för längre tid än tre månader får denne ett uppehållstillståndskort. Kortet är ett bevis på att personen har rätt att vistas och arbeta i Sverige. De två första åren kommer arbetstillståndet vara bundet till en arbetsgivare och ett speciellt yrke, vilket framgår av uppehållstillståndskortet. Om man vill påbörja ett nytt arbete hos en annan arbetsgivare eller byter arbetsuppgifter, krävs att en ansökan görs om ett nytt arbetstillstånd. Den andra tillståndsperioden, efter de två första åren, kommer endast vara bunden till yrke. Det innebär att man kan byta arbetsgivare utan att ansöka om ett nytt tillstånd.
Vid ansökan om förlängning måste man visa att kraven för arbetstillstånd har varit uppfyllda samtliga månader. Av Migrationsöverdomstolens dom 2017:24 samt 2017:25 framgår att Migrationsverket ska göra en helhetsbedömning av omständigheterna i ärendet, vilket kan innebära att mindre administrativa brister kan bortses från. Tredjelandsmedborgaren ska som utgångspunkt ha kompenserats för bristen, om möjligt, innan Migrationsverket påpekar bristen.
Om Migrationsverket avslår en ansökan om arbetstillstånd betyder det att den sökande inte har rätt till uppehållstillstånd i Sverige. Den sökande har rätt att överklaga ett eventuellt avslagsbeslut. Ett överklagande måste ha kommit till Migrationsverket inom tre veckor från den dag då den sökande tog del av beslutet.
Vid ett eventuell överklagande prövar migrationsdomstolen ärendet utifrån de omständigheter som förelegat vid Migrationsverkets prövning. Om avslags beslutet från Migrationsverket beror på formella brister i ansökan kan det därför vara en god idé att åtgärda bristerna och ansöka på nytt i stället för att överklaga.
Att ansöka om uppehållstillstånd på en annan grund än den man tidigare haft uppehållstillstånd på, är i regel inte tillåtet då ansökan om uppehållstillstånd som huvudregel ska beviljas innan inresan till landet. Som exempel kan ges att en person som beviljats uppehåll- och arbetstillstånd på grund av arbete i Sverige vill ändra grund till uppehållstillstånd på grund av anknytning. Detta så kallade spårbyte är endast tillåtet om det föreligger synnerliga skäl, och framgår av utlänningslagens 5 kap. 18 § 2 st. Regeln om synnerliga skäl ska tillämpas restriktivt, vilket innebär att det endast blir relevant i undantagsfall.
Det föreligger en möjlighet för tredjelandsmedborgare som fått avslag på sin ansökan om asyl och tredjelandsmedborgare med uppehållstillstånd för att söka arbete efter avslutade studier att byta spår till arbetstillstånd utan att man kan visa på synnerliga skäl.
Arbetstillstånd får beviljas om den erbjudna anställningen varit utannonserad under minst tio dagar.
Domstolen fastslog att för att en förlängningsansökan ska beviljas krävs det att förutsättningarna för arbetstillstånd varit uppfyllda under tillståndsperioden. Det fastslogs även att kravet på att utlänningen ska kunna försörja sig, innebär att månadsinkomsten måste uppgå till det fastställda schablonmässiga beloppet.
En tredjelandsmedborgare som haft uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige under fyra år saknade tjänstepensions- och sjukförsäkringar under en del av den första tillståndsperioden. Vid en helhetsbedömning av anställningsvillkoren under tillståndsperioderna bedömdes förutsättningarna för permanent uppehållstillstånd vara uppfyllda.
En tredjelandsmedborgare som haft uppehålls- och arbetstillstånd i två år hade under en period haft en lön som understeg kollektivavtalsenliga lönenivåer. Vid prövningen av förlängningsansökan ansåg domstolen att det vid en helhetsbedömning av anställningsvillkoren skulle anses som att de grundläggande villkoren varit uppfyllda under tillståndsperioden.
En tredjelandsmedborgare som haft uppehålls- och arbetstillstånd i fyra år har under tre månader haft en lön som understigit 13 000 kronor och arbetsgivaren har inte redovisat tredjelandsmedborgarens semesterförmåner på ett tydligt sätt. Vid en helhetsbedömning fann domstolen att anställningsvillkoren inte varit sämre än de villkor som följer av kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Omständigheten att inkomsten understigit den lön som enligt ansökan erbjudits tredjelandsmedborgaren har inte ansetts utgöra hinder, då tredjelandsmedborgaren och arbetsgivaren lämnat godtagbara förklaringar.
– Socialtjänstlag (2001:453)
– Utlänningslag (2005:716)
– Proposition 2007/08:147 Nya regler för arbetskraftsinvandring
– Proposition 2012/13:148 Genomförande av blåkortsdirektivet
© 2021 Zeijersborger & Co
20 minuters juridisk rådgivning
Webbplatsen använder cookies och spårningsskript. Genom att besöka webbplatsen med webbläsaren inställd för att acceptera cookies och spårning godkänner du denna användning. För att neka cookies kan du stänga av funktionen via din webbläsares säkerhetsinställningar. Där kan du även radera eventuella cookies som lagrats. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter i vår integritetspolicy.
20 minuters juridisk rådgivning
