Handbok i framtidsfullmakt

Innehållsförteckning

1. Inledning

1.1. Allmänt

En framtidsfullmakt är en fullmakt som upprättas inför framtiden. Framtidsfullmakten ger en person, fullmaktshavaren, möjlighet att företräda den som utfärdat fullmakten, fullmaktsgivaren, i fall fullmakts-
givaren på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller någon annan omständighet blivit beslutsoförmögen (1 § lag (2017:310) om framtidsfullmakter, FFL).

Beslutsoförmögen är den som varaktigt och i huvudsak inte längre kan ha hand om de angelägenheter som framtidsfullmakten avser (1 § FFL). Det räcker inte att personen på grund av sitt tillstånd bara behöver hjälp med sina angelägenheter (prop. 2016/17:30, s. 108).

Tillståndet som föranleder beslutsoförmågan kan vara både mentalt eller fysiskt (prop. 2016/17:30 s. 108).

1.2. Vem är fullmaktsgivare?

Den som vill upprätta en framtidsfullmakt måste ha fyllt 18 år. Dessutom krävs att den som upprättar fullmakten är beslutsförmögen, det vill säga, personen måste kunna ha hand om sina angelägenheter vid tiden då framtidsfullmakten upprättas (3 § FFL och prop. 2016/17:30, s. 111).

1.3. Vem är fullmaktshavare?

Av 1 § FFL framgår att endast fysiska personer kan vara fullmaktshavare. Det betyder att fullmaktsgivaren måste utse en människa till fullmaktshavare, och inte till exempel ett företag eller en organisation.

I praktiken måste fullmaktshavaren också kunna ha hand om sina egna angelägenheter när framtidsfullmakten ska tas i bruk (jfr prop. 2016/17:30, s. 129).

Flera personer kan utses till fullmaktshavare i en framtidsfullmakt (prop. 2016/17:30, s. 113). Det finns inga formella hinder mot att utse en fullmaktshavare som redan företräder andra personer genom en framtidsfullmakt (prop. 2016/17:30, s. 36).

2. Att upprätta en framtidsfullmakt

2.1. Innehåll

Enligt 2 § första stycket FFL kan en framtidsfullmakt omfatta såväl ekonomiska som personliga angelägenheter. Till de ekonomiska angelägenheterna hänförs förvaltning av fast och lös egendom samt kontanter och andra tillgångar. En ekonomisk angelägenhet kan vara att sälja ett hus, betala räkningar, eller placera pengar (prop. 2016/17:30, s. 109).

Med personliga angelägenheter avses försörjning av fullmaktsgivarens person, till exempel att se till att denne har ett lämpligt boende eller hjälpa till med sjukvårdskontakter (prop. 2016/17:30, s. 110).

Det finns begränsningar för vad som får ingå i en framtidsfullmakt. Fullmakten kan exempelvis inte avse åtgärder inom hälso- och sjukvården eller tandvården, som att samtycka eller ta ställning till medicinska utredningar eller ingrepp (2 § andra stycket FFL och prop. 2016/17:30, s. 110). Fullmakten kan heller inte avse frågor som är av utpräglat personlig karaktär, som att ingå äktenskap, bekräfta faderskap eller upprätta testamente (2 § andra stycket FFL med hänvisningar till 2 kap. 1 § första stycket hälso- och sjukvårdslagen, 1 § tandvårdslagen och 12 kap. 2 § tredje stycket föräldrabalken).

I övrigt kan en framtidsfullmakt utformas fritt av fullmaktsgivaren i fråga om omfattning och räckvidd (prop. 2016/17:30, s. 110).

2.2. Formkrav

I 4 § första stycket FFL uppställs krav på att en framtidsfullmakt ska vara skriftlig. I handlingen ska det också framgå att det är en framtidsfullmakt till exempel genom att den rubriceras som sådan, eller genom att det framgår hur och när fullmakten träder i kraft (5 § 1 p. FFL och prop. 2016/17:30, s. 113).

Den eller de som är fullmaktsgivare ska namnges i fullmaktshandlingen. Fullmaktshavarna kan tilldelas uppdraget tillsammans, inom var sitt område eller subsidiärt efter en angiven rangordning. Hur och på vilket sätt uppdraget tillfaller fullmaktshavaren måste anges i framtidsfullmakten (5 § 2 p. FFL och prop. 2016/17:30, s. 113).

Framtidsfullmakten ska innehålla en beskrivning av de angelägenheter som omfattas. Slutligen ska övriga villkor för framtidsfullmakten framgå av handlingen. Det rekommenderas att en granskare utses och att det anges huruvida domstolen ska pröva fullmaktens ikraftträdande. Även andra frågor som fullmaktshavarens rätt att lämna gåvor kan regleras (5 § 3-4 p. FFL och prop. 2016/17:30, s. 114).

Det finns ingen begränsning för hur detaljrik eller omfattande fullmakten kan vara, förutom det som sagts ovan. Eftersom fullmaktens innebörd ska utläsas vid en senare tidpunkt, uppmuntras snarare fullmaktsgivaren till att vara noggrann och precis vid fullmaktens utformning och gärna anlita ett juridiskt ombud för hjälp (prop. 2016/17:30 s. 114).

2.3. Vittnesbekräftelse

För att upprätta en giltig framtidsfullmakt krävs en vittnesbekräftelse. Två vittnen ska närvara samtidigt när fullmaktsgivaren undertecknar eller intygar att denne skriver under framtidsfullmakten. Med sin underskrift bekräftar de handlingen (4 § andra stycket FFL).

Vittnena måste vara medvetna om vad de bekräftar. Vittnena får därför inte vara under 15 år eller sakna insikt om vittnesbekräftelsen på grund av en psykisk störning. Ett vittne får inte vara make, sambo, barn, förälder, syskon, svåger eller svägerska till fullmaktsgivaren. Den som utses till fullmaktshavare får inte heller vara vittne (4 § tredje stycket FFL och prop. 2016/17:30, s. 112).

I övrigt rekommenderas att vittnena antecknar sina adressuppgifter, tidpunkten för bekräftelse och andra omständigheter som kan vara av betydelse om det i framtiden skulle uppstå en tvist om framtidsfullmaktens giltighet. Vid val av vittnen bör framtidsfullmakten tänka på att deras trovärdighet och iakttagelseförmåga senare kan spela roll i bevishänseende (4 § tredje stycket och prop. 2016/17:30, s. 112-113).

3. Ändring och återkallelse

3.1. Ändring

För att ändra eller göra tillägg till framtidsfullmakten måste samma process genomgås som vid dess upprättande (7 § FFL). Fullmaktsgivaren måste alltså ha beslutsförmåga och formkraven samt andra villkor ovan måste iakttas (prop. 2016/17:30, s. 114-115).

För att begränsa en framtidsfullmakt behöver hänsyn inte tas till några formkrav (7 § FFL och prop. 2016/17:30, s. 115).

3.2. Återkallelse

Enligt huvudregeln ska fullmaktsgivaren återkalla framtidsfullmakten. För att kunna återkalla fullmakten krävs beslutsförmåga, vilket gör att fullmaktsgivaren ofta inte kommer ha möjlighet att återkalla handlingen själv efter att den börjat gälla (8 § första stycket FFL och prop. 2016/17:30, s. 114).

Fullmaktsgivaren kan återkalla framtidsfullmakten genom att till exempel ta tillbaka fullmaktshandlingen (16 § andra stycket avtalslagen), begära att tingsrätten förklarar den kraftlös (17 § avtalslagen) eller genom att meddela en tredje man om att fullmakten inte längre är giltig. Återkallelsen gäller då endast i förhållande till den tredje man som meddelats (8 första stycket § FFL och 12-13 §§ avtalslagen).

Om fullmaktsgivaren har utsett en granskare kan denne återkalla fullmakten, förutsatt att den har börjat gälla (8 § andra stycket FFL och prop. 2016/17:30, s. 115).

Efter att en framtidsfullmakt trätt i kraft finns möjlighet även för överförmyndaren att förklara den kraftlös (26 § FFL).

När framtidsfullmakten har återkallats blir fullmaktsgivaren inte längre bunden av åtgärder som vidtas av denne (22 § FFL och 10 § avtalslagen).

3.3. Verkan i särskilda fall

Om fullmaktsgivaren har en god man eller förvaltare saknar, enligt 27 § FFL, framtidsfullmakten verkan vad gäller omfattningen av det andra ställföreträdarskapet.

Framtidsfullmakten saknar verkan också om efter fullmaktens ikraftträdande fullmaktsgivaren försätts i konkurs eller blir anordnad en förvaltare. Det här gäller dock inte rättshandlingar som är nödvändiga för att förhindra ekonomisk förlust (28 § FFL och prop. 2016/17:30, s. 131).

Skulle fullmaktsgivaren avlida fortsätter vanligtvis framtidsfullmakten att gälla. Fullmaktshavaren kan på så sätt förvalta fullmaktsgivarens egendom till dess att till exempel egendomen läggs under samförvaltning av bodelägarna (28 § FFL och prop. 2016/17:30, s. 131).

4. Framtidsfullmaktens ikraftträdande

För att framtidsfullmakten ska träda i kraft måste fullmaktsgivaren på grund av sitt tillstånd inte längre vara beslutsförmögen. Dessutom måste formkraven för framtidsfullmakten vara uppfyllda. Det är fullmaktshavaren eller fullmaktshavarna som avgör när framtidsfullmakten ska träda i kraft, om inte fullmaktsgivaren bestämt någonting annat. Fullmaktshavaren kan också begära att rätten prövar fullmaktens ikraftträdande (9 § FFL).

Om fullmaktshavaren är närstående kan det förväntas att denne har koll på fullmaktsgivarens tillstånd. Annars kan fullmaktsgivarens närstående informera fullmaktshavaren om dennes tillstånd (prop. 2016/17:30, s. 116).

Bedömningen ska helst baseras på dialog mellan fullmaktsgivaren och fullmaktshavaren, vilket ger en viss möjlighet till fullmaktsgivaren att veta om och samtycka till ikraftträdandet (prop. 2016/17:30, s. 44-45).

Fullmaktsgivaren ska informera närstående till fullmaktsgivaren om att fullmakten trätt i kraft och vad fullmakten innehåller (10 § FFL)

5. Fullmaktshavarens uppdrag

5.1. Lojalitets- och samrådsplikt

Vid fullgörande av sitt uppdrag enligt framtidsfullmakten har fullmaktshavaren dels en lojalitetsplikt, dels en samrådsplikt (15 § FFL och prop. 2016/17:30, s. 120).

Lojalitetsplikten innebär att fullmaktshavaren ska handla i fullmaktsgivarens intresse, det vill säga, denne ska handla likadant som det kan antas att fullmaktsgivaren hade velat handla (prop. 2016/17:30, s. 120).

Samrådsplikten innebär att fullmaktshavaren i regel ska samråda med fullmaktsgivaren i frågor som fullmaktshavaren ser som viktiga frågor. I allmänhet bör det vara frågor om boende, förvaltning av egendom och regelbundna aktiviteter. Fullmaktsgivaren ska informeras och göras så delaktig som möjligt i fullmaktshavarens verksamhet. Målet är att de ska uppnå samstämmighet (prop. 2016/17:30, s. 121).

Skulle fullmaktshavaren inte kunna fullgöra sitt uppdrag på grund av samarbetssvårigheter med fullmaktsgivaren, kan fullmaktshavaren ansöka om god man eller förvaltarskap för fullmaktsgivaren (prop. 2016/17:30, s. 121).

Gentemot fullmaktsgivaren ska fullmaktshavaren beakta, förutom det som sägs i FFL, allmänna sysslomannaregler, som att inte blanda ihop sin och fullmaktsgivarens egendom. Reglerna innebär också att fullmaktsgivaren kan ha rätt till skadestånd om fullmaktshavaren agerar vårdslöst, försummar fullmaktsgivarens intressen eller handlar oredligt (20 § FFL med hänvisning till bl.a. 18 kap. 1 och 3-4 §§ handelsbalken, HB, se prop. 2016/17:30 s. 124-125).

5.2. Överlämnande av uppdraget

Skulle fullmaktshavaren få tillfälliga förhinder att fullgöra sitt uppdrag kan denne genom en skriftlig fullmakt utse en annan fysisk person till ersättare (29 § FFL).

Även i andra fall, till exempel vad avser försäljning av en fastighet eller ärende med ett juridiskt ombud kan fullmaktshavaren utse en ersättare (30 § FFL och prop. 2016/17:30, s. 132-133).

5.3. Bundenhet/behörighet

Den som utger sig för att vara fullmaktshavare ansvarar för att det finns en framtidsfullmakt som gör denne behörig att handla åt fullmaktsgivaren (21 § FFL med hänvisning till 25 § avtalslagen, se prop. 2016/17:30, s. 126).

När en framtidsfullmakt har trätt i kraft blir fullmaktsgivaren bunden av rättshandlingar som vidtas åt denne av fullmaktshavaren inom fullmaktens gränser (22 § FFL med hänvisning till 10 § första stycket avtalslagen och prop. 2016/17:30, s. 126).

Om fullmaktshavaren vidtar rättshandlingar som strider mot särskilda instruktioner från fullmaktsgivaren blir fullmaktsgivaren inte bunden, om tredje man insåg eller borde insett att fullmaktshavaren handlat utom sin befogenhet (22 § FFL med hänvisning till 11 § första stycket avtalslagen och prop. 2016/17:30, s. 126).

Är framtidsfullmakten återkallad eller inte användbar på grund av att fullmaktsgivarens tillstånd förbättrats, men fullmaktsgivaren misstänker att fullmaktshavaren kommer försöka använda fullmakten ändå, måste tredje man ges information om detta. Annars kan fullmaktsgivaren bli bunden av vidtagna rättshandlingar (22 § FFL, 19 § avtalslagen, Lagrådets yttrande, s. 7 och prop. 2016/17:30, s. 126-127).

5.4. Jäv

I 17 § första stycket FFL framkommer att fullmaktshavaren inte är behörig att handla å fullmaktsgivarens vägnar i en jävssituation. En sådan situation uppstår om fullmaktsgivaren är motpart eller har motstående intressen till fullmaktshavaren, fullmaktshavarens make, sambo, barn eller någon som fullmaktshavaren företräder.

Huruvida en jävssituation föreligger avgörs således enligt en objektiv måttstock och inte utifrån hur parterna själva uppfattar situationen (prop. 2016/17:30, s. 122).

Skulle det uppstå en jävssituation kan fullmaktshavaren begära att överförmyndaren ska utse en god man som kan företräda fullmaktsgivaren (17 § andra stycket FFL).

6. Granskning

6.1. Vem är granskare?

I framtidsfullmakten kan fullmaktsgivaren utse en granskare av fullmaktshavarens uppdrag (23 § första stycket FFL). Både fysiska personer eller till exempel ett bolag, som en redovisningsbyrå, kan utses till granskare (prop. 2016/17:30, s. 127).

6.2. När sker en granskning?

En redovisning av uppdraget lämnas på granskarens begäran, om inte fullmaktsgivaren föreskrivit någonting annat (23 § andra stycket FFL).

Om ingen granskare har utsetts ska fullmaktshavaren en gång årligen lämna en redovisning av sitt uppdrag på begäran av närstående till fullmaktsgivaren (24 § FFL). Varken denna begäran eller granskarens begäran behöver framställas på något särskilt sätt (prop. 2016/17:30, s. 128).

6.3. Andra möjligheter till granskning

Fullmaktshavaren måste lämna redovisning av sitt uppdrag om överförmyndaren begär det. Överförmyndaren kan även begära att få upplysningar om fullmaktsförhållandet och andra vidtagna åtgärder (25 § FFL). Att en granskare utsetts hindrar inte överförmyndaren från att begära redovisning (prop. 2016/17:30, s. 128).

Om överförmyndaren efter en sådan granskning finner att fullmaktshavaren missbrukat framtidsfullmakten eller gjort sig skyldig till allvarlig försummelse eller på något annat sätt inte tillgodosett fullmaktsgivarens intressen, kan ett omedelbart gällande beslut fattas om att framtidsfullmakten helt eller i vissa delar inte längre får användas (26 § FFL).

7. Fördelar framför godmanskap och förvaltarskap

Den som behöver hjälp med sina angelägenheter på grund av en sjukdom, psykisk störning eller något annat tillstånd kan få en god man förordnad för sig av rätten (11 kap. 4 § föräldrabalken, FB). Om någon, på grund av samma omständigheter, inte kan ha hand om sina angelägenheter, kan en förvaltare förordnas (11 kap. 7 § FB).

Införandet av framtidsfullmakter motiverades av viljan att införa ett alternativt ställföreträdarskap, vid sidan av de tidigare systemen med godmanskap och förvaltarskap (SOU 2004:112, s. 480). Systemen med gode män och förvaltare är offentligrättsliga. Den som får en sådan ställföreträdare blir därför föremål för insyn och kontroll från samhällets sida. Det finns en teoretisk möjlighet för den enskilda att utse en god man. Det förutsätter dock att den enskilda har beslutsförmåga, vilket gör att de praktiska möjligheterna till att inverka på valet av ställföreträdare är begränsade (prop. 2016/17:30, s. 19).

Med en framtidsfullmakt kan den enskilda själv välja fullmaktshavare. Den oro som hade funnits på grund av ovissheten inför framtiden och vem som kommer ha hand om den enskildas angelägenheter, kan således avlägsnas. När valet är upp till individen banas också vägen för ett välfungerande ställföreträdarskap (prop. 2016/17:30, s. 19-20).

Förutom att själv utse en ställföreträdare, kan den som upprättar en framtidsfullmakt sätta upp ramarna för uppdraget. En framtidsfullmakt blir därför ett för den enskilde mindre inskränkande alternativ till andra ställföreträdarskap. Samtidigt upprätthålls rättssäkerheten genom möjligheten att utse en granskare och i sista hand genom kontroll från överförmyndaren.

En framtidsfullmakt kan också kombineras med en vanlig fullmakt. Fullmaktsgivaren kan på så sätt företrädas av samma person både innan och efter beslutsoförmågan inträder, vilket ger fullmaktshavaren en god insikt i hur fullmaktsgivaren vill att angelägenheterna ska skötas (prop. 2016/17:30, s. 24).

Sammanfattningsvis är framtidsfullmakter ett sätt för enskilda att återfå kontrollen över sin framtid och känna tillit till och trygghet i att saker blir som de själva vill.

8. Referenser

–  Lag (2017:310) om framtidsfullmakter.
–  Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område.
–  Hälso- och sjukvårdslag (2017:30).
–  Tandvårdslag (1985:125).
–  Föräldrabalken.
–  Handelsbalken.
–  Prop. 2016/17:30: Framtidsfullmakter – en ny form av ställföreträdarskap för vuxna.
–  Lagrådets yttrande: Framtidsfullmakter – en ny form av ställföreträdarskap för vuxna, 2016-10-10.
–  SOU 2004:112: Frågor om Förmyndare och ställföreträdare för vuxna, Band II.

 

Meny

Konsultation395 kr

20 minuters juridisk rådgivning

  • Vägledning inom aktuellt rättsområde
  • Utredning av möjligheter att driva ärendet på juridisk väg
  • Behovsanalys med förslag till nästa steg
Betala enkelt med kort eller Swish och välj om du vill ha konsultationen på telefon eller via videosamtal.

Webbplatsen använder cookies och spårningsskript. Genom att besöka webbplatsen med webbläsaren inställd för att acceptera cookies och spårning godkänner du denna användning. För att neka cookies kan du stänga av funktionen via din webbläsares säkerhetsinställningar. Där kan du även radera eventuella cookies som lagrats. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter i vår integritetspolicy.

Konsultation395 kr

20 minuters juridisk rådgivning

  • Vägledning inom aktuellt rättsområde
  • Utredning av möjligheter att driva ärendet på juridisk väg
  • Behovsanalys med förslag till nästa steg
Betala enkelt med kort eller Swish och välj om du vill ha konsultationen på telefon eller via videosamtal.