Handbok i samboavtal

Innehållsförteckning

1. Bakgrund

Nuvarande sambolagstiftning, sambolagen (2003:376), kan spåras tillbaka till 1970-talet då lagen (1973:651) om ogifta samboendes gemensamma bostad trädde i kraft. Den nuvarande sambolagen är en utveckling av 1987 års lag om sambors gemensamma hem (1987:232). Tanken med lagstiftningen var att skapa ett minimiskydd för den ekonomiskt svagare parten i samboförhållandet då utgångspunkten är att samboförhållandet skapar en sammanflätning av sambornas ekonomi. En av anledningarna till att det görs skillnad på samboförhållanden och äktenskap är att samboskapet inte ingås genom en uttrycklig viljeförklaring eller önskan från parterna. I stället för att göra förändringar i 1987 års lag ansågs det mer lämpligt att en ny lag trädde i kraft. Den nya lagen, sambolagen, trädde i kraft 2003. En skillnad från 1987 års lag var att det i den nya sambolagen inte görs skillnad på homosexuella och heterosexuella samboförhållanden.

Antal samboförhållanden ökar i Sverige. 2017 var drygt 32 % av de som levde i en parrelation sambor, vilket omfattar nästan 1,5 miljoner människor och är en ökning med ungefär 132 000 personer sedan 2011. En jämförelse kan göras med år 1985 då drygt 20 % av alla par levde i ett samboförhållande. Med det ökade antalet sambor i Sverige är det av vikt att samborna har kunskap om vad som händer om deras samboförhållande avslutas. Med ett samboavtal kan samborna själv styra hur delningen av deras egendom ska genomföras.

2. Sambo

2.1. Samboskapets ingående

Definitionen av vad som utgör ett samboförhållande föreskrivs i sambolagen. Enligt 1 § sambolagen är två personer sambor när de stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll. Detta uttrycks även som att sambor bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållande. Ett annat krav som uttryckligen föreskrivits i lagen är att ingen av parterna får vara gift, varken med varandra eller någon annan. Samboskap kan såväl som med giftermål ingås mellan personer oavsett kön. Det finns en åldersbegränsning av vilka personer som har möjlighet att ingå samboskap. Personer under 15 år kan inte ingå samboskap i lagens mening.

Att två personer stadigvarande bor tillsammans innebär att personerna inte har en alltför kortvarig eller tillfällig förbindelse. Tiden är inte ensamt en avgörande faktor för bestämmandet om ett samboförhållande förelegat. Det ska göras en helhetsbedömning av andra omständigheter såsom förekomsten av ett inbördes testamente, avtal om ekonomiska familjeangelägenheter eller att en av parterna behåller sin egna tidigare bostad. Vid en bedömning har Hovrätten för Västra Sverige beslutat att ett samboförhållande förelegat trots att personerna i fråga enbart hade bott tillsammans i elva veckor. En presumtion om att parterna är sambor föreligger när de är folkbokförda på samma adress. Det är däremot inte en förutsättning att parterna är folkbokförda på samma adress för att de ska anses vara sambor.

Att det ska föreligga ett parförhållande eller ett äktenskapsliknande förhållande innebär att parterna bor tillsammans i ett förhållande där det normalt ingår ett sexuellt samliv. Dock uppställs inget krav på att ett sexuellt samliv existerar. Äktenskapsliknande förhållande är inte detsamma som ett förhållande som till alla delar efterliknar ett idealäktenskap.

Att parterna ska ha ett gemensamt hushåll innebär att parterna samarbetar med vardagssysslor och vardagliga uppgifter samt att parterna har en ekonomisk gemenskap. Parterna behöver inte ha gemensam ekonomi, men ett sådant ekonomiskt samarbete att man kan tala om hushållsgemenskap ska föreligga.

2.2. Samboskapets upphörande

Samboförhållandet avslutas när någon av, eller båda, samborna ingår äktenskap. Detsamma gäller om samborna flyttar isär eller om någon av samborna avlider. Detta innebär att om samborna gifter sig med varandra upphör samboförhållandet. Samma sak gäller om en av samborna gifter sig med någon utomstående. Samborna anses ha flyttat isär när någon av dem bosatt sig någon annanstans. Frågor kring hur det blir om en av samborna blir föremål för långvarig vård utanför hemmet eller att arbetet kräver att en av samborna ska bosätta sig på annan ort under en längre period kan uppkomma. Vid dessa situationer måste en nyanserad bedömning göras. Rättsläget är oklart då det endast finns sparsamt med rättspraxis på området. Något som dock går att utläsa är att parternas avsikt på hur förhållandet dem emellan ska tas i beaktning, men det är inte helt avgörande.

3. Skillnader mellan sambor och makar

Den allmänna uppfattningen kan vara att det inte är någon påtaglig skillnad mellan sambor och makar. Juridiskt sett föreligger emellertid stora skillnader mellan de olika samlevnadsformerna.

3.1. Sambor ärver inte varandra

Oavsett längden på samboförhållandet eller om det till exempel finns gemensamma barn ärver inte sambor varandra. Det enda möjliga sättet för sambor att ta del av varandras kvarlåtenskap vid någon av deras bortgång är om det upprättas ett testamente. Om ett testamente inte upprättas är det den avlidnes arvingar som ärver från denne. Detta kan skapa problem för den efterlevande sambon rent ekonomiskt och kan i värsta fall leda till att den efterlevande sambon till exempel tvingas sälja den gemensamma bostaden då hälften av bostaden då tillskiftas den bortgångnes arvingar. Detta innebär att den efterlevande sambon behöver köpa ut arvingarna från bostaden.

Det är av vikt att påpeka om en sambo avlider och denne har barn, antingen gemensamma med sin sambo eller särkullsbarn, kan i regel den efterlevande sambon inte ärva allt från den bortgångne sambon oavsett om ett testamente upprättats. Detta eftersom reglerna kring laglott vid arv skyddar bröstarvingarna från att bli arvlösa i förhållande till sin förälder. Testamente kan i sådana situationer i regel enbart säkerställa att den efterlevande sambon får 50 % av arvet.

3.2. Bodelning är inte ett krav

Vid ett eventuellt avslut av ett samboförhållande kan en bodelning bli aktuell. Till skillnad från när ett äktenskap upphör är bodelning inte ett krav för sambor som separerar. Bodelning innebär att en överenskommelse görs om hur viss egendom ska delas upp mellan samborna.

För att en bodelning mellan sambor ska bli aktuell måste en av parterna påkalla en sådan inom ett år från det att samboförhållandet upphörde. Det finns inte något formkrav för hur framställningen av påkallandet av bodelning ska ske. En skriftlig underrättelse är det säkraste sättet ur bevishänsyn, men en muntlig framställning är godtagbar. Det ställs höga krav på tydligheten vid framställningen av påkallandet av bodelning. Om bodelning inte påkallas inom ett år från det att samboskapet upphörde kommer inte en bodelning till stånd. Det åligger den som påstår att begäran av bodelning gjorts inom ett år att bevisa att begäran gjorts inom ettårsfristen.

När en av samborna har begärt bodelning inom ettårsfristen innebär det inte att den andra sambon också behöver påkalla bodelning. Har en bodelning begärts ska den slutföras eller så ska båda samborna förklara att de vill avstå från en bodelning. Rätten till en bodelning försvinner inte för den part som inte begärt bodelning bara för att den andra parten återkallar sin begäran om bodelning. En situation kan uppstå där den ena parten begär bodelning inom ettårsfristen för att sedan återkalla begäran. I dessa fall är ettårsfristen inte lika sträng utan den andra parten kan då begära att bodelningen ska fortsätta efter ettårsfristen.

3.3. All egendom ingår inte vid en bodelning

Vid en bodelning mellan sambor ingår inte egendom i lika stor utsträckning som vid en bodelning efter ett äktenskap. Vid en bodelning efter ett samboförhållandes upphörande ingår endast samboegendom. Sambors gemensamma bostad och bohag utgör samboegendom, om egendomen förvärvats för gemensam användning. Den gemensamma bostaden är där samborna bor och bohaget är möbler, hushållsmaskiner och annat lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet. Detta innebär att t.ex. gemensam bil och gemensamt fritidshus inte regleras inom sambolagen och således ska sådan egendom inte ingå i en bodelning.

Egendom som typiskt sett skulle utgöra samboegendom ska i vissa situationer inte tas med i bodelningen. Det kan röra situationer när egendom har tagits emot som gåva, arv eller genom testamente med förbehållet att egendomen ska vara enskild. Även hit räknas surrogat till denna egendom. Se exempel.

3.3.1. Exempel:

Alex och Kim är sambor. Alex ärver ett hus från sin mamma med förbehållet att huset ska vara Alex enskilda egendom. Alex och Kim flyttar in i huset och lever som sambor under ett antal år. Alex och Kim bestämmer sig för att sälja huset och för pengarna köpa ett nytt mindre hus för pengarna de fått från försäljningen. Efter ett tag i det nya huset känner både Alex och Kim att de inte längre ska vara sambor och de avslutar samboskapet. Kim påkallar bodelning för att Alex inte vill sälja huset och ge Kim hälften av värdet. Huset är dock surrogat till arvet Alex fått från sin mamma och ska därför inte ingå i en bodelning.

4. Samboavtal

Samboavtal är samboskapets motsvarighet till äktenskapsförord inom äktenskap. Det som samboavtalet kan leda till är att egendom kan förlora sin status som samboegendom samt att bodelning inte ska genomföras. Att upprätta ett samboavtal är frivilligt. Den ena parten har ingen rättighet att tvinga den andra att skriva ett samboavtal, utan båda parter måste vara överens.

4.1. Innehåll

Med ett samboavtal kan sambor avtala om sambolagens regler ska gälla deras samboegendom. I avtalet ska samborna således ange sambolagens regler om bodelning ska tillämpas eller inte. Av avtalet ska framgå om samborna avtalat om att viss egendom inte ska anses utgöra samboegendom eller hur uppdelningen av samboegendom ska göras om samboförhållandet skulle upphöra.

4.2. Formkrav

Sambolagen föreskriver att samboavtalet ska vara skriftligt och underskrivet av båda samborna. I övrigt föreskriver sambolagen inte några ytterligare formkrav för hur samboavtalet ska se ut. Det är viktigt att påpeka att avtalet ska vara tydligt och följa avtalsrättsliga regler. Vi på advokatbyrå Zeijersborger & Co hjälper gärna dig och din sambo att upprätta ett samboavtal.

Då det inte finns några ytterligare formkrav finns det inget krav på att underskrifterna ska bevittnas av utomstående parter. Dock kan det rekommenderas att ha vittnen som kan bekräfta att båda samborna undertecknat avtalet. Syftet är att om det skulle bli en tvist kring samboavtalet finns det bevis genom vittne att samboavtalet är giltigt.

4.3. Samboavtalets ikraftträdande

Samboavtalet träder i kraft när samborna skrivit under handlingen, med förutsättningen att avtalet är giltig och har upprättats på ett korrekt sätt. Samboavtal kan upprättas innan parterna blir sambor och även under tiden som parterna är sambor.

4.4. Begränsningar i vad som kan åstadkommas med ett samboavtal

Samboavtalet kan enbart reglera hur sambolagens bestämmelser ska användas vid ett eventuellt avslutande av samboskapet. Ett samboavtal kan till exempel inte reglera hur vårdnaden av sambornas barn ska se ut efter en separation. Samboavtalet kan inte heller reglera hur övrig egendom som inte är samboegendom ska delas mellan samborna.

4.5. Övertaganderätt av bostad

Genom samboavtal kan samborna inte avtala bort övertaganderätten av bostaden som föreligger i vissa fall vilket innebär att 22 § sambolagen är tvingande. Regeln innebär att trots att bostaden inte är samboegendom kan den tillskiftas den part som inte införskaffat den. Den sambo som anser att den har störst rätt till bostaden behöver framställa sin talan om övertaganderätt inom ett år. Om den som anser att den har störst rätt till bostaden flyttar ut förkortas dock tidsfristen till tre månader från det att denna flyttade ut. Övertagandet ska ske av den som behöver bostaden mest och dessutom ska det anses som skäligt med hänsyn till omständigheter i övrigt. Om samborna inte har eller har haft barn tillsammans ska det föreligga synnerliga skäl för att övertagandet ska genomföras. Synnerliga skäl ska tolkas restriktivt. Att den ena sambon är gravid med det gemensamma barnet kan anses som synnerliga skäl. Övertaganderätten omfattas enbart av en bostadsrätt eller en hyresrätt. Se exempel.

4.5.1. Exempel:

Adam och Noor är sambor. Adam köpte en bostadsrätt innan Adam och Noor träffades för första gången som de båda nu bor i. Noor betalade vid inflyttningen 10 % av lägenhetens marknadsvärde. Nu är Noor gravid med deras gemensamma barn och de har bestämt sig för att avsluta deras relation och samboskap. En bodelning genomförs men bostaden ingår inte i bodelningen då denna inte införskaffats för gemensamt bruk. Dock kan Noor i slutändan vara den som har mest rätt till bostaden och är den som får bo kvar.

Den sambon som övertar bostaden ska ersätta den andra sambon för bostadens värde. Den sambon som övertar bostaden gör detta på avräkning av sin andel av bostaden. Med exemplet ovan som bakgrund hade Noor för att övertagandet skulle verkställas behöva betala 90 % av marknadsvärdet på lägenheten.

4.6. Användning av mallar av samboavtal

Det finns ingen garanti på att mallar över samboavtal som finns att hämta via internet eller genom litteratur passar dig och din sambos ekonomiska situation eller att mallarna är juridiskt korrekta. Dessa mallar är enbart exempel på hur ett samboavtal kan se ut. De som skapat mallarna ansvarar inte över att de är utformade korrekt och svarar inte för eventuella brister eller fel i mallarna. Är ni osäkra på hur ni ska upprätta ett samboavtal rekommenderas därför att ni kontaktar en advokat. Vi på advokatbyrå Zeijersborger & Co har lång erfarenhet av att upprätta samboavtal och om ni anlitar oss kan ni vara säkra på att samboavtalet ni skriver på är korrekt utformat och anpassat efter er situation.

5. Varför skriva ett samboavtal

Det finns inget krav på att skriva ett samboavtal men det finns fördelar med att upprätta ett samboavtal.

5.1. Sambolagen är dispositiv

Sambolagen är dispositiv vilket innebär att sambolagen går att avtala bort, helt eller delvis. En delning enligt sambolagen kan upplevas som orättvis om till exempel en av parterna stått för de flesta utgifter eller själv stått för kostnaden av den gemensamma bostaden. Enligt sambolagen delas samboegendomen som huvudregel lika, det vill säga 50 % var till vardera part. Med tanke på att sambolagen är dispositiv kan parterna själva bestämma hur samboegendomen ska delas upp, om det är 60/40, 10/90 eller 25/75 är upp till parterna själva.

5.2. Förutsägbar bodelning

Att parterna själva kan bestämma hur uppdelningen av samboegendomen ska genomföras innebär att en eventuell bodelning blir förutsägbar. Parterna kan redan innan bestämma hur en uppdelning ska ske. Det kan bestämmas att bostaden ska delas lika och att den ena parten får soffan, matbordet och tv:n medan den andra parten får sängen och garderoben. Vid en bodelning utan ett samboavtal som beskriver hur uppdelningen ska göras kan det i värsta fall bli att en bodelningsförrättare bestämmer vem som får vad. Ett samboavtal kan upprättas för att undvika tvister vid en eventuellt avslutad samborelation.

5.3. Samboegendom

Med ett samboavtal kan samborna avtala om att viss egendom inte ska ha status som samboegendom, även fast det enligt lag hade varit detta. Det ska här noteras att samborna inte kan avtala om att viss egendom, som inte haft status som samboegendom, ska vara samboegendom vid en bodelning. En tumregel är att med ett samboavtal kan egendom tas bort från en bodelning, men det går inte att lägga till egendom till en bodelning.

5.4. Samäganderättslagen

Om ett samboavtal upprättas och endast uppger att sambolagens regler inte ska tillämpas vid en bodelning, går delningen av egendomen från en familjerättslig karaktär till en förmögenhetsrättslig karaktär. Om samboavtalet är utformat på detta vis och samborna gemensamt inköpt egendom som skulle haft karaktär som samboegendom kan samäganderättslagen bli aktuell. Samäganderättslagen, lagen (1904:48 s.1) om samäganderätt, kan dessutom bli tillämplig på övrig egendom som inte är samboegendom, såsom bil och fritidshus. Om samborna inte kommer överens med hur egendomen ska delas upp kan en tvångsförsäljning bli aktuell och innebär att samborna delar på vinsten utifrån den andel vardera part ägt av egendomen.

5.4.1. Dold samäganderätt

Äganderättens huvudregel är att den som köpt lös eller fast egendom för egna medel är ägare till den egendomen. Det har dock genom rättspraxis utvecklats en undantagsregel. När en sambo står som ägare på viss egendom samt har betalat hela egendomen själv finns det regler som innebär att den andra sambon ändock kan anses som delägare av egendomen. Detta heter dold samäganderätt. Det kan finnas olika förklaringar varför egendomen endast står på den ena sambon. Detta kan till exempel vara för att skydda egendomen mot den andra sambons borgenärer. För att dold samäganderätt ska föreligga krävs det att tre rekvisit är uppfyllda. Egendomen ska ha köpts för gemensamt bruk, den dolda ägaren ska ha bidragit till köpet ekonomiskt samt att parternas avsikt var att äga egendomen tillsammans. Det är den som hävdar dold samäganderätt som har bevisbördan.

6. Ändring, återkallelse och jämkning

6.1. Ändring

Ett samboavtal får ändras under tiden som samboskapet fortgår. Det sker genom samma regler som när ett samboavtal upprättas för första gången. Det är det senaste avtalet som är gällande. Det går inte att ensidigt ändra ett samboavtal. Viktigt att tänka på är att om egendom som reglerats i ett samboavtal, till exempel en säng, gäller samboavtalet endast för denna egendom. Om sängen sedan säljs under samboskapet och en ny införskaffas täcker inte det samboavtalet denna nya säng. Det kan då vara nödvändigt att ändra sitt nuvarande samboavtal.

6.2. Återkallelse

Ett samboavtal får återkallas. Återkallningen måste ske med båda sambors samtycke. Ett samboavtal kan inte ensidigt frångås.

6.3. Jämkning

Om ett villkor i samboavtalet är oskäligt, se 36 § avtalslagen, får samboavtalet jämkas eller lämnas helt utan anseende vid en bodelning. Någon tidsfrist för vilket talan om jämkning ska göras har inte föreskrivits. Jämkning innebär att delningen inte sker som samboavtalet stadgar, inte heller nödvändigtvis att sambolagens regler om delning fullt ut gäller utan det blir troligtvis aktuellt med en mellanväg. Om samboavtalet helt lämnas utan hänseende är det sambolagens regler som blir tillämpliga.

7. Föravtal

Om sambor inte skrivit ett samboavtal och samboskapet håller på att upplösas finns en möjlighet att reglera hur delningen vid en bodelning ska genomföras. Detta benämns som ett föravtal. Föravtalet har samma formkrav som ett samboavtal. Föravtalet har dock enbart sakrättslig verkan gentemot samborna emellan och inte gentemot tredje man. Med tanke på att föravtalet enbart har verkan mellan samborna kan andra frågor som har samband med bodelningen regleras i ett föravtal som inte kan regleras i ett samboavtal, såsom hur värderingen av samboegendomen ska göras eller vilka andelar som ska tillkomma samborna vid en bodelning. Jämkning av föravtalet följer samma regler som vid ett samboavtal. Har föravtalets skrivits för långt tid i förväg har det ingen verkan.

8. Referenser

8.1. Lag

–   Lag (1904:48 s.1) om samäganderätt.

–   Lag (1973:651) om ogifta samboendes gemensamma bostad.

–   Lag (1987:232) om sambors gemensamma hem.

–   Sambolag (2003:376).

8.2. Förarbeten

–   Prop. 1973:32, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i giftermåls­balken, m. m.; given Stockholms slott den 9 mars 1973.

–   Prop. 2002/03:80, Ny sambolag.

8.3. Praxis

–   NJA 1980 s. 705.

–   NJA 1981 s. 693.

–   NJA 1994 s. 61.

–   NJA 2008 s. 49.

–   NJA 2008 s. 1053.

–   NJA 2014 s. 643.

–   RH 1989:56.

–   RH 2005:34.

8.4. Övrigt

Statistiska Centralbyrån, statistikdatabas, http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101S/HushallT07/table/tableViewLayout1/?rxid=0486212b-0375-4b31-a0ba-71072e97afe8.

Meny

Konsultation395 kr

20 minuters juridisk rådgivning

  • Vägledning inom aktuellt rättsområde
  • Utredning av möjligheter att driva ärendet på juridisk väg
  • Behovsanalys med förslag till nästa steg
Betala enkelt med kort eller Swish och välj om du vill ha konsultationen på telefon eller via videosamtal.

Webbplatsen använder cookies och spårningsskript. Genom att besöka webbplatsen med webbläsaren inställd för att acceptera cookies och spårning godkänner du denna användning. För att neka cookies kan du stänga av funktionen via din webbläsares säkerhetsinställningar. Där kan du även radera eventuella cookies som lagrats. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter i vår integritetspolicy.

Konsultation395 kr

20 minuters juridisk rådgivning

  • Vägledning inom aktuellt rättsområde
  • Utredning av möjligheter att driva ärendet på juridisk väg
  • Behovsanalys med förslag till nästa steg
Betala enkelt med kort eller Swish och välj om du vill ha konsultationen på telefon eller via videosamtal.