Handbok i underhållsbidrag

Innehållsförteckning

1. Inledning

Med underhåll åsyftas en förälders skyldighet att bidra till sitt barns försörjning. Idag regleras underhållsbidrag i första hand genom föräldrabalkens sjunde kapitel, men för att förstå underhållsbidragets bakomliggande syfte är det på sin plats att först ge en kort beskrivning av hur lagstiftningen kommit att utvecklas till vad den är idag.

Redan i 1734 års ärvdabalk lagstiftades det om en underhållsskyldighet som förpliktigade föräldrarna till barn födda utanför äktenskapet att uppfylla barnets rätt till ”nödtorftig föda och uppfostran” till dess att barnet hade förmåga att försörja sig själv. Underhållsskyldighet i förhållande till barn födda inom äktenskapet framgick inte i lagstiftning utan får antas tagen som självklar. 1734 års lag var gällande rätt fram till år 1917 då underhållsskyldigheten stärktes genom att utomäktenskapliga barn gavs en ovillkorlig rätt till underhåll till dess att barnet fyllt 15 år. Det stärkta skyddet var ett av flera led i att jämna ut förhållandet mellan barn födda inom och utom äktenskapet. Föräldrabalken, vilken är den gällande lagstiftningen avseende förhållandet mellan föräldrar och barn, antogs år 1949. I och med lagens ikraftträdande upphörde åtskillnaden mellan barn födda inom respektive utom äktenskap och underhållsskyldigheten började gälla till dess att barnet fyllde 18 år.

Idag innebär underhållsplikten att barnets behov ska tillgodoses utifrån föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga, 7 kap. 1 § 1 st. föräldrabalken (FB). Om en förälder inte har barnet boende hos sig, ska föräldern uppfylla sin underhållsskyldighet genom att betala ett underhållsbidrag till barnet, 7 kap. 2 § 1 st. FB. Om föräldrarna är överens kan de själva avtala om underhållsbidragets storlek. Om föräldrarna däremot inte är överens, kan underhållsbidraget fastställas genom dom, 7 kap. 2 § 2 st. FB

2. Flödesschema

 

 

 

3. Vem är underhållsskyldig?

Som konstaterats ovan har alla föräldrar en underhållsskyldighet gentemot sina barn. Utöver barnets biologiska föräldrar och adoptivföräldrar kan även en styvförälder som bor tillsammans med barnet och dess vårdnadshavare vara underhållsskyldig mot barnet. Denna skyldighet framgår av 7 kap. 5 § FB och förutsätter att styvföräldern är gift med barnets vårdnadshavare alternativt har egna barn tillsammans med denne. Styvförälderns underhållsskyldighet är dock subsidiär och ersätter inte de biologiska föräldrarnas ansvar. Underhållsskyldigheten reduceras därmed i den mån underhåll erhålls från barnets andra förälder.

I vissa fall finns det anledning att konkretisera en förälders underhållsskyldighet i form av underhållsbidrag. Av 7 kap. 2 § FB framgår det att en förälder ska betala underhållsbidrag till barnet om föräldern inte har vårdnaden om barnet och inte bor varaktigt tillsammans med barnet, eller om föräldern tillsammans med den andra föräldern har gemensam vårdnad men barnet endast bor varaktigt med den andra föräldern.

Utöver dessa fall kan en förälder av rätten åläggas att betala underhållsbidrag enligt 7 kap. 6 § FB. Av NJA 2013 s. 955 framgår det att ett sådant fall kan vara när ett barn förvisso bor växelvist hos sina föräldrar men den ena föräldern har ett större ekonomiskt utrymme och att detta inte speglas genom uppfyllandet av den vardagliga underhållsskyldigheten i 7 kap. 1 § FB.

4. Vem har rätt till underhåll?

Föräldrarna ska svara för underhåll åt barnet fram till att barnet fyller 18 år. I det fall barnet går i skola efter denna tidpunkt är föräldrarna fortsatt underhållsskyldiga till dess att skolgången fullgjorts, dock som längst till dess att barnet fyller 21 år. Till skolgång räknas grundskola, gymnasieskola och annan jämförlig grundutbildning. Ett avbrott i studierna innebär inte att föräldrarnas underhållsskyldighet slutgiltigt upphör. Vem som har rätt att erhålla underhåll framgår av 7 kap. 1 § 2 st. FB.

5. Fastställande och utbetalning av underhållsbidrag

5.1. Fastställande av underhållsbidrag

I det fall en förälder inte fullgör sin underhållsskyldighet genom att stå för vardagliga kostnader som är förknippade med att ha barnet boende hos sig, ska ett underhållsbidrag fastställas. Fastställelse sker genom dom eller avtal, 7 kap. 2 § 2 st. FB. Föräldrarna har således möjlighet att själva komma överens om underhållsbidragets storlek. Om föräldrarna inte lyckas nå en överenskommelse kan de vända sig till tingsrätten. Barnets vårdnadshavare har rätt att företräda barnet i frågor om underhållsbidrag, även om vårdnadshavaren själv ännu inte uppnått myndig ålder. En förmyndare har på motsvarande sätt rätt att företräda barnet. Samtliga personer som har rätt att företräda barnet ska ges tillfälle att yttra sig i mål om underhåll. Talerätten och rätten att yttra sig framgår av 7 kap. 2 § 3-4 st. FB.

Enligt 7 kap. 12 § FB ska talan om underhållsbidrag väckas i den ort svaranden bor. Om det inte går att fastställa någon behörig domstol ska målet tas upp av Stockholms tingsrätt. Samma paragraf stadgar att frågan om underhållsbidrag kan väckas i ett separat mål eller i samband med fastställande av faderskap, äktenskapsmål, vårdnadsmål eller mål om barnets boende. I mål RH 2016:56 uttalade Hovrätten för Skåne och Blekinge att rätt att föra talan om underhållsbidrag saknas i mål som enbart gäller umgänge.

Rätten får i mål om underhåll fatta ett interimistiskt beslut om underhållet, om det är sannolikt att bidragsskyldighet föreligger. Underhållet beslutas då efter vad som kan anses vara skäligt, 7 kap. 15 § FB. Ett interimistiskt beslut får inte fattas om frågan om underhåll behandlas i samma mål som fastställande av faderskap om det finns flera potentiella fäder. Rättens interimistiska beslut ska omprövas när målet avgörs.

I det fall barnet förlorar ett mål om underhåll och det finns särskilda skäl, får rätten förordna att vardera parten bär sin rättegångskostnad. Finns inte sådana skäl och barnet har företrätts av en förälder som varaktigt bor med barnet, ska motpartens rättegångskostnader åläggas föräldern i stället för barnet. Dessa undantag från rättegångsbalken framgår av 7 kap. 19 § FB. Av NJA 1998 s. 742 framgår att undantagen även är tillämpliga när barnets talan avskrivs efter återkallelse.

5.2. Utbetalning av underhållsbidrag

Ett underhållsbidrag betalas som huvudregel i förskott varje månad, 7 kap. 7 § 1 st. FB. Avtal som avser annan tid för betalning är giltiga. 7 kap. 7 § 2-3 st. FB redogör för undantag från huvudregeln. Avser avtalet ersättning med ett engångsbelopp eller för en längre tid än tre månader krävs det att avtalet upprättats skriftligen, att det bevittnats av två personer samt att det, om barnet är under 18 år, godkänts av socialnämnden. Finns det särskilda skäl kan även rätten frångå huvudregeln. Om barnet är under 18 år och underhållsbidrag ska betalas i form av ett engångsbelopp, ska betalningen ske till socialnämnden, 7 kap. 7 § 4 st. FB.

5.3. Retroaktivt underhållsbidrag

Endast om den bidragsskyldige medger det kan underhållsbidrag fastställas för längre tid tillbaka än tre år från den dag då talan väcktes, 7 kap. 8 § FB. Talan anses väckt vid den tidpunkt när ansökan om stämning inkom till rätten alternativt när talan framställts inför rätten. Vid beräkning av ett retroaktivt underhållsbidrag ska i enlighet med NJA 1991 s. 503 utgångspunkt tas i den bidragsskyldiges rådande ekonomiska situation snarare än den situation som rådde under den tid för vilken retroaktivt underhållsbidrag söks. Fastställt underhållsbidrag kan i regel krävas ut senast fem år efter den ursprungliga förfallodagen, 7 kap. 9 § FB.

6. Uträkning av underhållsbidrag

6.1. Beräkning enligt kvotdelningsmetoden

Som konstaterats ovan har ett barn rätt till ett skäligt underhåll med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga, 7 kap. 1 § 1 st. FB. För att beräkna vilket underhåll som ska utgå till barnet från den förälder som inte är boendeförälder används i regel den så kallade kvotdelningsmetoden. Metoden har sitt ursprung i Socialstyrelsens allmänna råd från 1989. Detta allmänna råd är sedan länge upphävt men metoden hann få ett stort genomslag i praxis och används fortfarande i stor utsträckning. Genom att beräkna den kvot av barnets underhåll som respektive förälder är skyldig att bekosta, säkerställs det att föräldrarna bidrar var och en efter sin förmåga. För att göra en beräkning enligt kvotdelningsprincipen krävs det att man vet hur stort barnets behov av underhåll är samt storleken på båda föräldrarnas ekonomiska överskott.

6.2. Barnets behov av underhåll

Barnets behov av underhåll utgörs av levnadskostnader, eventuella barnomsorgskostnader och eventuella övriga kostnader. Från kostnaderna ska sedan barnets inkomster dras. I levnadskostnader ingår mat, förbrukningsvaror, hygienartiklar, kläder, leksaker och fritidsaktiviteter, diverse möbler och hushållsartiklar, tv, telefon, el, försäkringar och fickpengar. Den mest korrekta summan beräknas utifrån det enskilda barnets faktiska levnadskostnader. Är föräldrarna inte överens eller om det av någon anledning är svårt att konstatera de verkliga kostnaderna kan man, enligt Försäkringskassan, i stället utgå från schabloner knutna till prisbasbeloppet eller från Konsumentverkets rapport Koll på pengarna.

I de fall schablonmodellen används utgör levnadskostnaderna per år för ett barn mellan noll och sex år 65 procent av prisbasbeloppet, för ett barn mellan sju och tolv år 80 procent av prisbasbeloppet och för ett barn som är 13 år eller äldre 95 procent av prisbasbeloppet. År 2020 motsvarar detta månatliga levnadskostnader om 2 562 kr, 3 153 kr respektive 3 745 kr. Schablonmodellen avser inte att täcka utgifter för dyrare fritidsaktiviteter såsom ridning eller hockey, inte heller musikinstrument ingår i kostnadsberäkningen. Om barnet utför en dyrare fritidsaktivitet kan det därför vara rimligt att lägga till de faktiska kostnaderna för aktiviteten i beräkningen. Till barnets levnadskostnader läggs faktiska barnomsorgskostnader och eventuella övriga kostnader, exempelvis kostnader för specialkost eller hjälpmedel såsom glasögon eller hörapparat. Från den sammanlagda kostnaden dras barnets inkomster vilka oftast utgörs av barn- eller studiebidrag.

6.2.1. Exempel:
  • Barnet som ska erhålla underhåll är fem år gammal.
  • Barnet går i förskola.
  • Barnet är glutenintolerant.
  • Underhållet ska beräknas per månad år 2020.

Förutsatt att föräldrarna är överens om att schablonmodellen ska användas beräknas barnets behov av underhåll enligt följande:

Levnadskostnad 2 562 kr/månad
+ förskolavgift 950 kr/månad
+ specialkost 100 kr/månad
– barnbidrag 1 250 kr/månad


Underhållsbehov 2 362 kr/månad

Som ett alternativ till att använda schablonmodellen kan ett barns behov beräknas med utgångspunkt i de standardiserade belopp som publiceras i Konsumentverkets årliga rapport. Varje år gör nämligen Konsumentverket en beräkning om vad som vore rimliga kostnader för olika hushåll. Rapporten utgår från att levnadskostnaderna består av tre kategorier: mat, individuella kostnader samt andel av hushållskostnader. Matkostnaderna och de individuella kostnaderna varierar beroende på barnets ålder medan andelen av hushållskostnaderna är beroende av antal personer i hushållet samt om hushållet ligger i en storstad, i en mindre stad eller i en mindre tätort. Till beräkningen läggs faktiska barnomsorgskostnader till medan barnbidrag dras av. Enligt denna beräkningsmodell tas, till skillnad från schablonmodellen, ingen hänsyn till huruvida barnet har några kostnader för funktionsnedsättning eller sjukdom.

6.2.2. Exempel:
  • Barnet som ska erhålla underhåll är fem år gammal.
  • Barnet går i förskola.
  • Barnet bor i en mellanstor stad i ett hushåll med 5 personer.
  • Underhållet ska beräknas per månad år 2020.

Förutsatt att föräldrarna är överens om att Konsumentverkets rapport Koll på pengarna ska användas beräknas barnets behov av underhåll enligt följande:

Konsumentverket har i rapporten för år 2020 beräknat en femårings matkostnader till 940 kr/månad för barn som äter lunch på förskolan. Övriga individuella kostnader för en femåring beräknas till 1 690 kr/månad. Gemensamma kostnader i ett hushåll för fem personer i en mellanstor stad beräknas till 2 870 kr/månad vilket per familjemedlem resulterar i 574 kr/månad.

Matkostnad 940 kr/månad
+ individuell kostnad 1 690 kr/månad
+ hushållskostnad 574 kr/månad
+ förskolavgift 950 kr/månad
– barnbidrag 1 250 kr/månad


Underhållsbehov 2 904 kr/månad

I stället för att använda sig av standardiserade- eller schablonbelopp när barnets behov räknas fram kan man använda sig av barnets faktiska kostnader. Att använda sig av de faktiska kostnaderna för barnet leder till den mest korrekta beräkningen avseende underhållsbidraget för det enskilda barnet. Ett barn kan
ha särskilda kostnader som varken schablonmodellen eller Konsumentverkets rapport tar hänsyn till. Dessa kostnader kan till exempel innefatta en särskild fritidsaktivitet, resor mellan respektive förälder eller särskilda hälso- eller livsmedelskostnader.

6.2.3. Exempel:
  • Barnet som ska erhålla underhåll är fem år gammal.
  • Barnet går i förskola.
  • Barnet går på ridskola.
  • Barnet äter specialkost.
  • Underhållet ska beräknas per månad år 2020.

Förutsatt att föräldrarna är överens om att barnets verkliga kostnader ska användas beräknas barnets behov av underhåll alltså utifrån de faktiska kostnaderna respektive kategori innefattar. Underhållet kan till exempel beräknas enligt följande:

Matkostnad 980 kr/månad
+ övrig kostnad 1 560 kr/månad
+ ridskoleavgift 800 kr/månad
+ förskolavgift 950 kr/månad
– barnbidrag 1 250 kr/månad


Underhållsbehov 3 040 kr/månad

Förutom att Försäkringskassan har rekommenderat tre beprövade metoder för beräkning av barnets behov, har Socialdepartementet författat en promemoria i
vilken det anges en tabell över den sammanlagda normalkostnaden för barn i olika åldrar. I tabellen anges standardiserade belopp för barnets grundbehov. I Socialdepartementets promemoria beskrivs det att det tidigare lämnats synpunkter på att schablonerna knutna till prisbasbeloppet borde höjas samt att det bör beaktas att beräkningarna ursprungligen har uppkommit på 1980-talet.

Barnets grundbehov enligt Socialdepartementets beräkningar baseras på Konsumentverkets beräkningar av skäliga levnadskostnader. Därutöver bör kostnader för förskola ingå samt ett schabloniserat belopp om 300 kronor i syfte att täcka varierande behov som ett barn kan ha. Andel av bostadskostnad bör dock inte beaktas i beräkningen, vilket det gör i Konsumentverkets rapport. Likt övriga exempel görs avdrag för barn- eller studiebidrag.

6.2.4. Exempel:
  • Barnet som ska erhålla underhåll är fem år gammal.
  • Barnet går i förskola.
  • Underhållet ska beräknas per månad år 2020.

Förutsatt att föräldrarna är överens om att Socialdepartementets tabell för den sammanlagda normalkostnaden för ett barn ska användas beräknas barnets behov av underhåll enligt följande:
Socialdepartementet har beräknat en femårings grundbehov till 2 660 kr.

Grundbehov 2 660 kr kr/månad
+ övrig schablon 300 kr/månad
+ förskolavgift 950 kr/månad
– barnbidrag 1 250 kr/månad


Underhållsbehov 2 660 kr/månad

6.3. Föräldrarnas ekonomiska överskott

Nästa steg i att räkna ut underhållsbidraget enligt kvotdelningsmetoden är att beräkna vardera förälders ekonomiska överskott. Överskottet beräknas genom att inkomsten reduceras med boendekostnaden och ett förbehållsbelopp.

Den inkomst som ska ligga till grund för beräkningen är i regel förälderns faktiska inkomst efter skatt. Inkomst innefattar lön eller sociala förmåner såsom sjukpenning eller arbetslöshetsersättning. Likaså räknas studiemedel och avkastning på kapital som inkomster. Förälderns senaste beslut om slutlig skatt är ett bra hjälpmedel för att beräkna förälderns inkomst. Till nettoinkomsten bör dessutom viss andel av större förmögenhet läggas..

Trots att huvudregeln är att det är de faktiska förhållandena som ska ligga till grund för en beräkning kan det i undantagsfall bli tal om en skälighetsbedömning, exempelvis om en förälder utan godtagbara skäl låter bli att arbeta. HD har i NJA 1992 s. 550 bedömt att förälderns förvärvsförmåga snarare än faktiska ekonomiska förhållanden ska ligga till grund för bedömningen i det fall föräldern inte gjort vad som rimligen kunnat krävas i form av att säkra en inkomst. Under sådana omständigheter kan bedömningen ske med hänsyn till vad som vore en rimlig lön för föräldern inom en viss yrkeskategori. Om föräldern utan godtagbar anledning arbetar deltid, kan beräkningen av inkomsten ändå göras till en heltidslön. En förälder kan dock lämna in underlag som styrker att det finns hälso- och medicinska anledningar till varför denne inte arbetar heltid. Om anledningen till att förälderns arbetsförmåga är nedsatt är styrkt kan domstolen ta hänsyn till att förälderns inkomst inte uppgår till en heltidslön.

Förbehållsbeloppet för förälderns egna levnadskostnader inkluderar samtliga kostnader förutom boendekostnader. Levnadskostnaderna beräknas med ledning av ett normalbelopp baserat på prisbasbeloppet. I enlighet med 7 kap. 3 § FB är normalbeloppet per år 120 % av prisbasbeloppet, vilket år 2020 motsvarar ett månadsbelopp om 4 730 kr. Detta belopp får respektive förälder behålla för sin egen försörjning.

Även bostadskostnadens beräkning framgår av 7 kap. 3 § FB och avser i första hand förälderns faktiska boendekostnad. Underlag som bekräftar hyra eller bostadsrättsavgift, ränta på lån, fastighetsskatt och kostnader för uppvärmning är exempel på vad som kan användas för att styrka boendekostnaderna. Amortering på lån, hushållsel, bredband och liknande är inte en del av boendekostnaden utan är inräknade i de övriga levnadskostnaderna. Om föräldern sammanbor med en annan vuxen får endast avdrag göras för halva boendekostnaden, oavsett hur de sammanboende valt att fördela kostnaden sinsemellan. I det fall bostadskostnaderna är onormalt höga eller låga kan en skälighetsbedömning, i stället för faktisk beräkning, bli aktuell. Vid osäkerhet kring vad som är en skälig boendekostnad kan ledning tas i Försäkringskassans årliga föreskrifter om genomsnittlig och högsta godtagbara bostadskostnad. Kostnaderna i föreskriften tar hänsyn till var i landet föräldern bor.

6.3.1. Exempel:

Boendeförälder:

  • Årsinkomst efter skatt 300 000 kr.
  • Boendekostnad 9 000 kr/månad.
  • Ensamstående.

Boendeförälderns ekonomiska överskott beräknas enligt följande:

Inkomst 25 000 kr/månad
– förbehåll 4 730 kr/månad
– boende 9 000 kr/månad


Överskott 11 270 kr/månad

Bidragsskyldig förälder

  • Årsinkomst efter skatt 384 000 kr.
  • Boendekostnad 10 000 kr/månad.
  • Sambo.

Den bidragsskyldiges ekonomiska överskott beräknas enligt följande:

Inkomst 32 000 kr/månad
– förbehåll 4 730 kr/månad
– boende 5 000 kr/månad


Överskott 22 270 kr/månad

7 kap. 3 § 3-4 st. FB redogör för den bidragsskyldiges rätt att göra förbehåll för hemmavarande barn samt för make alternativt sambo med vilken den bidragsskyldige har gemensamma barn. Förbehåll för underhåll åt make eller för sambo får göras om det finns särskilda skäl. Ett sådant skäl kan till exempel vara om maken eller sambon inte kan arbeta på grund av att denne är hemma för att vårda ett hemmavarande barn. Normalbeloppet utgör i sådant fall 60 % av prisbasbeloppet, vilket år 2020 motsvarar ett månadsbelopp om 2 365 kr.

För den bidragsskyldiges hemmavarande barn får förbehållet, tillsammans med det belopp som barnet erhåller från den andra föräldern, utgöra 40 % av prisbasbeloppet. Detta motsvarar år 2020 ett månatligt belopp om 1 577 kr. I särskilda fall kan dock rätten besluta om annat belopp. Den bidragsskyldige föräldern får endast utge bidrag i den mån förälderns ekonomiska överskott överstiger underhållsskyldigheten gentemot de barn föräldern bor tillsammans med. För att beräkna detta behöver även överskottet för de hemmavarande barnens andra förälder beräknas.

6.3.2. Exempel:

Bidragsskyldig förälder

  • Två hemmavarande barn som går i förskola.
  • Sambons överskott är 800 kr/månad.

Beräkning av den bidragsskyldiges förmåga att betala underhåll:

Förbehåll 1 577 x 2 = 3 154 kr/månad
+ förskolavgift 950 x 2 = 1 900 kr/månad
– barnbidrag 1 250 x 2 = 2 500 kr/månad
– överskott sambo 800 kr/månad


= 1 754 kr/månad

Den bidragsskyldiges överskott måste per månad överstiga 1 754 kr för att kunna betala underhållsbidrag. Eftersom den bidragsskyldiges överskott i ovan nämnda exempel är 22 270 kr/månad har föräldern möjlighet att utge underhåll.

Ponera att den bidragsskyldige förälderns överskott i stället är 3 000 kr/månad och att underhållsbidraget räknats ut till 1 362 kr/månad. Den bidragsskyldige har i sådant fall endast råd att betala ett underhåll om 3 000 – 1 754 = 1 246 kr/mån trots att underhållsbidraget beräknats till en högre summa.

6.4. Kvotdelning

När barnets behov av underhåll samt respektive förälders ekonomiska överskott beräknats kvarstår endast att räkna ut vilken kvot av barnets underhållsbehov som den underhållsskyldige föräldern ska betala. Beräkningen görs utifrån formeln: Barnets behov av underhåll x (underhållsskyldig förälders ekonomiska överskott / föräldrarnas sammanlagda ekonomiska överskott).

6.4.1. Exempel:
  • Barnets underhållsbehov är 2 362 kr/månad enligt schablonmodellen, 2 904 kr/månad enligt Konsumentverkets rapport Koll på pengarna, 3 040 kr/månad enligt barnets faktiska kostnader och 2 660 kr/månad enligt Socialdepartementets uträkning.
  • Den bidragsskyldige förälderns ekonomiska överskott är 22 270 kr/månad.
  • Boendeförälderns ekonomiska överskott är 11 270 kr/månad.

Beroende på vilken metod föräldrarna väljer för att räkna fram barnets behov beräknas underhållsbidraget enligt följande:

2 362 x (22 270/33 540) = 1 568 kr/månad

2 904 x (22 270/33 540) = 1 928 kr/månad

3 040 x (22 270/33 540) = 2 019 kr/månad

2 660 x (22 270/33 540) = 1 766 kr/månad

Den bidragsskyldige föräldern ska alltså betala 1 568 kr/månad, 1 928 kr/månad, 2 019 kr/månad alternativt 1 766 kr/månad i underhållsbidrag till barnet för att täcka kostnaderna för barnets behov.

6.5. Standardtillägg

När någon av barnets föräldrar har en god ekonomi till exempel i form av en hög inkomst eller en förmögenhet av stort värde har barnet rätt till en högre standard. Detta innebär att underhållet kan komma att överstiga de belopp som ovan beräknats utifrån barnets behov. Om det är boendeföräldern som har en god ekonomisk förmåga antas barnet erhålla en högre standard per automatik. Om det är den bidragsskyldige föräldernsom har det gott ställt kan ett utökat underhållsbidrag i form av ett standardtillägg bli aktuellt. Detta medför att underhållsbidraget bör vara större än det belopp som endast tillgodoser barnets grundläggande behov. Att standardtillägg i vissa fall ska utgå framgår av motiven bakom föräldrabalkens sjunde kapitel men hur tillägget ska beräknas har vuxit fram i praxis. NJA 1985 s. 781 ger för handen att ”som en riktpunkt kan uppställas att barnet skall ha ett så stort bidrag att dess standard är likartad med den bidragspliktiges”. Ett standardtillägg kan erläggas av den bidragsskyldi-
ge föräldern i form pengar alternativt genom bekostande av barnets aktiviteter, resor eller liknande.

I rättsfallet NJA 2013 s. 955 prövades frågan huruvida underhållsbidrag kan utgå vid växelvist boende. Barnen i fråga fick pendla mellan hög respektive låg standard på grund av att de bodde varannan vecka hos sina föräldrar och att det fanns stora skillnader i föräldrarnas ekonomi. I det aktuella fallet hade förvisso beräkningarna av barnens behov inte innefattat standardtillägg men HD konstaterade att vid växelvist boende har ett barn rätt till en levnadsstandard som inte avviker för mycket från den standard som den förälder med bäst ekonomi har. Denna standard ska speglas även när barnet bor hos den andra föräldern. Om barnet inte får det underhåll det har rätt till kan den förälder med större ekonomiskt utrymme åläggas att betala underhållsbidrag enligt 7 kap. 6 § FB.

7. Reducerad underhållsskyldighet

Reducerad underhållsbidragsskyldighet kan aktualiseras i det fall den bidragsskyldige umgås med barnet och på så vis uppfyller den ålagda underhållsskyldigheten. Avdraget, som brukar kallas för umgängesavdrag, regleras i 7 kap. 4 § FB och baseras på umgängets omfattning. Avdrag kan göras i de fall som den bidragsskyldige haft barnet hos sig under minst fem sammanhängande dygn alternativt under minst sex dygn under samma kalendermånad. Avdraget görs per varje helt dygn som barnet vistats med den bidragsskyldige med 1/40 av det aktuella månatliga underhållsbidraget. När antalet hela dygn beräknas ska även det dygn då barnets vistelse upphör räknas som ett
helt dygn så vida inte vistelsen börjar och upphör under samma dygn.

Rätten till avdrag enligt 7 kap. 4 § FB gäller inte i det fall underhållsbidraget har fastställts med beaktande av att den bidragsskyldige i väsentlig mån fullgör sin underhållsskyldighet genom att ha barnet hos sig.

NJA 1998 s. 267 prövade Högsta domstolen om en förälder som inte var vårdnadshavare men som hade sina barn hos sig under drygt en tredjedel av tiden kunde bedömas varaktigt bo med barnen. Domstolen bedömde inte boendet som varaktigt varför föräldern var skyldig att betala underhållsbidrag. Bidraget skulle dock beräknas med avdrag för de dygn barnen spenderade hos den bidragsskyldige föräldern.

I mål RH 2003:32 bedömde Hovrätten för Västra Sverige att umgängesavdrag enligt 7 kap. 4 § FB inte kan göras för de dygn barnet vistats hos den bidragsskyldige förälderns släktingar.

8. Jämkning av underhållsbidrag

Förutom de grunder i föregående kapitel som föranleder reducerad bidragsskyldighet finns det även en möjlighet att jämka utdömt eller avtalat underhållsbidrag. Möjligheten framgår av 7 kap. 10 § FB och kan påkallas av den bidragsskyldige likväl som av barnet eller person med rätt att företräda barnet. Som huvudregel krävs vid jämkning att förhållanden som legat till grund för det fastställda bidraget har förändrats. Sådan förändring kan exempelvis utgöras av att den bidragsskyldige gift sig eller fått fler barn alternativt att denne genomgått en äktenskapsskillnad eller inte längre är bidragsskyldig för annat barn. Om en part bestrider jämkning till följd av ändrade omständigheter får det, beträffande tiden innan talan väcktes, endast påverka ännu obetalda bidrag genom att dessa sätts ned eller tas bort.

Jämkning av avtal kan i vissa fall även föranledas av att avtalet bedöms vara oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och övriga förhållanden. Det kan till exempel handla om att föräldrarna har fastställt ett underhållsbidrag som ärför högt eller för lågt men skrivit på avtalet för en lång tid framöver. Jämkning på denna grund får innebära beslut om att erhållna bidrag ska betalas tillbaka, dock endast om det finns särskilda skäl.

Högsta domstolen hänvisar i NJA 1994 s. 631 till de förarbeten som ligger till grund för 7 kap. 10 § FB, LU 1975/76:33 s. 130f och prop. 1978/79:12 s. 116 och 170f., beträffande den förlorade rätten att begära jämkning om parten vid underhållsbidragets fastställande var medveten om de förändringar som åberopats som grund för jämkningen. I det aktuella fallet menade dock rätten att det inte gick att med säkerhet fastslå att den bidragsskyldige känt till att hans nya partner var gravid då underhållsbidraget fastställdes varför ansökan om jämkning skulle prövas.

9. Lag om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag

Lagen om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag (LEU) tar sikte på de fall då beslut om interimistiskt underhåll enligt 7 kap. 15 § FB har fattats för tid i väntan på fastställande av faderskap. 1 § LEU stadgar att en man som utgivit sådant bidrag men sedan inte fastställts som underhållsskyldig i förhållande till barnet har rätt till ersättning av allmänna medel. Även en man som fastställts som far till ett barn genom presumtion, bekräftelse eller dom men som sedan frias från faderskapet har rätt till ersättning för underhållsbidrag han utgett till barnet, 2 § LEU. Lagen ska på samma sätt som för en man tillämpas på kvinna som betalat underhållsbidrag efter att ha tillskrivits föräldraskap enligt 1 kap. 9 § FB om kvinnan senare friats från detta föräldraskap, 6 § LEU.

I enlighet med 5 § LEU ska ansökan om ersättning göras hos länsstyrelsen i det län mål om faderskap handlagts eller skulle ha handlagts av underrätt. Ersättningen ska motsvara vad mannen betalat i underhåll till barnet samt ränta beräknad enligt 5 § räntelagen på varje erlagt belopp från dess betalningsdag om inte synnerliga skäl föranleder att ersättningen sätts ner eller vägras, 3 § LEU.

4 § LEU stadgar vilka ersättningskrav som får och inte får ställas i de fall LEU är tillämplig. Den man som har rätt till ersättning enligt LEU får inte kräva tillbaka erlagt underhåll från den som mottagit detta. Staten får inte heller kräva tillbaka de pengar som erlagts från den som mottagit underhållet. Staten får dock, om särskilda skäl föranleder det, kräva tillbaka utgiven ersättning från den man som slutligt fastställts som far till barnet om ersättningen ligger inom ramen för dennes underhållsskyldighet.

Utöver vad som stadgas i LEU anger 7 kap. 18 § FB att det finns fall då en man som haft kostnader för ett barns försörjning till följd av att han ansetts eller antagits vara barnets far har rätt till ersättning från den man som senare fastställs vara barnets far. Det krävs dock särskilda skäl för att rätt till sådan ersättning ska föreligga. Ett exempel på ett sådant skäl skulle kunna vara om den man som fastställs som barnets far misstänkt att så var fallet men undandragit sig från att få frågan prövad.

10. Underhållsstöd

10.1. Barnet

Om underhållsbidrag av någon anledning inte utgår till barn som har rätt till sådant kan i stället underhållsstöd från Försäkringskassan utbetalas, i enlighet med 17-19 kap. socialförsäkringsbalken (SFB).

Grundförutsättningarna för att ett barn ska vara berättigat underhållsstöd framgår av 17 kap. 2 § och 18 kap. 4 § SFB. Förutsättningarna innefattar att barnets föräldrar inte bor tillsammans och att den förälder barnet bor tillsammans med är bosatt i Sverige. Är barnet underårigt krävs även att boendeföräldern är barnets vårdnadshavare. Även om grundförutsättningarna är uppfyllda lämnas inte underhållsstöd om barnets mor är boendeförälder och hon utan giltigt skäl låter bli att medverka till att fastställa faderskap eller föräldraskap till barnet, 18 kap. 8 § SFB.

Underhållsstöd betalas ut månadsvis och i förskott, 18 kap. 32 § SFB. Underhållsstöd till minderårig betalas ut till boendeföräldern, 18 kap. 15 § SFB. Ska underhållsstöd betalas även efter det att barnet fyllt 18 år betalas det ut direkt till barnet, 18 kap. 18 § SFB. Underhållsstöd utgår tidigast från och med månaden efter den månad i vilken föräldrarna flyttat isär, eller av annan anledning rätt till stöd uppkommit. Det utbetalas som mest en månad retroaktivt, det vill säga en månad före ansökningsmånaden, 18 kap. 13 § SFB.

Till skillnad från underhållsbidraget utgår underhållsstöd med en fast summa beroende på barnets ålder, vilket framgår av 18 kap. 20 § SFB. Underhållsstödets aktuella storlek är följande:

1 573 kr/månad till och med månaden då barnet fyller 11 år,

1 723 kr/månad från och med månaden efter den då barnet har fyllt 11 år till och med månaden då barnet fyller 15 år, och

2 073 kr/månad från och med månaden efter den då barnet har fyllt 15 år.

Om det kan antas att en bidragsskyldig förälder betalar underhåll till barnet ska underhållsstödet minskas med det belopp den bidragsskyldige enligt 19 kap. SFB är skyldig att betala, förutsatt att det verkliga underhållsbidraget uppgår till minst denna summa, 18 kap. 21 § SFB.

I enlighet med 19 kap. 29 § inträder Försäkringskassan i barnets rätt till underhållsbidrag till den del det svarar mot utbetalt underhållsstöd. Detta kan förtydligas genom ett exempel:

Lotta är 10 år och bor tillsammans med sin pappa. Lottas mamma har genom dom blivit ålagd att till Lotta betala underhållsbidrag om 2 000 kronor per månad. Då inga utbetalningar skett får Lotta i stället underhållsstöd av Försäkringskassan. Underhållsstödet är 1 573 kronor per månad.

Lotta har fortfarande rätt att kräva underhållsbidrag av sin mamma motsvarande den del av underhållsbidraget som överstiger underhållsstödet, det vill säga 2 000 kr – 1 573 kr = 427 kr. Försäkringskassan kan av mamman kräva tillbaka den del av
underhållsbidraget som ersatts genom underhållsstöd.Om underhållsbidraget är fastställt med beaktande av att den bidragsskyldige delvis uppfyller sin bidragsskyldighet genom att ha barnet hos sig ska underhållsstödet minskas med samma andel som underhållsbidraget, 18 kap. 23 § SFB.

10.2. Den bidragsskyldige föräldern

I enlighet med 17 kap. 2 § SFB kan en bidragsskyldig förälder bli skyldig att ersätta hela eller delar av det stöd Försäkringskassan betalt ut till förmån för barnet. Betalningsskyldigheten beräknas enligt 19 kap. 16-17 §§ SFB och bestäms till ett årsbelopp med utgångspunkt i den bidragsskyldiges inkomst. Hur många procent av den bidragsskyldiges inkomst som ska utgå i underhållsbidrag beror på hur många barn den bidragsskyldige är underhållsskyldig för.

Försäkringskassan ska omedelbart efter att ansökan om underhållsstöd inkommit sända meddelande om detta till den bidragsskyldige föräldern, 18 kap. 38 § SFB. Meddelandet ska enligt paragrafen innehålla en uppmaning till den bidragsskyldige att yttra sig om han eller hon har någonting att invända eller anföra i fråga om betalningsskyldigheten enligt 19 kap. SFB.

Den bidragsskyldige föräldern ska i förskott för varje månad som underhållsstöd lämnas, betala ett belopp till Försäkringskassan som helt eller delvis motsvarar underhållsstödet, 19 kap. 2 § SFB. Den bidrags-skyldiges betalningsskyldighet gentemot Försäkringskassan beräknas utifrån den bidragsskyldiges årsinkomst till den del denna överstiger 120 000 kr, 19 kap. 10 § SFB. I prop. 2016/17:216 förtydligas att i de fall inkomstunderlaget understiger 120 000 kr är föräldern inte betalningsskyldig.

11. Internationella rättsförhållanden

För underhållsskyldighet i internationella rättsförhållanden finns flertalet internationella överenskommelser att förhålla sig till. Vilken som är tillämplig beror främst på vilket annat land än Sverige rättsförhållandet involverar. De överenskommelser som kan komma att göras gällande är: Konventionen om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar (2007 års Haagkonvention), Rådets förordning om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (underhållsförordningen) samt Konventionen om indrivning av underhållsbidrag i utlandet (New York-konventionen).

I rättsförhållanden inom EU gäller sedan 2011 underhållsförordningen. Genom att förordningen blir tillämplig ska även 2007 års Haagkonvention avseende underhållsskyldighet tillämpas. Till underhållsförordningen hör standardiserade formulär som ska användas vid samtliga ansökningar. 2007 års Haagkonvention kräver att varje medlemsstat i EU utser en centralmyndighet, vilket i Sverige är Försäkringskassan. Alla ansökningar, oavsett om de gäller fastställelse eller verkställighet och oavsett om de kommer från sökande i Sverige eller utomlands, hanteras därmed först av Försäkringskassan. Om den sökande bor i Sverige hjälper Försäkringskassan även till med att sammanställa och skicka ansökan till motsvarande myndighet i det andra EU-landet.

Artikel 18 i 2007 års Haagkonvention och artikel 8 i underhållsförordningen innehåller en begränsning för vilka mål som får tas upp. Begränsningen stadgar att en underhållsskyldig som fått en dom i den stat den underhållsberättigade har sin hemvist inte får väcka talan i en annan stat för att ändra eller få en ny dom. Av underhållsförordningens 17 artikel framgår också att en dom som meddelats i en stat som är bunden av 2007 års Haagkonvention är giltig även i andra medlemsstater samt att en dom ska vara verkställbar i samtliga medlemsstater om den är verkställbar i den stat domen meddelats.

Beträffande rättsförhållanden som inkluderar ett land utanför EU kan 2007 års Haagkonvention och/eller New York-konventionen bli tillämplig. Även i dessa fall är det Försäkringskassan i egenskap av centralmyndighet som hanterar samtliga ansökningar.
En ansökan från utlandet beträffande fråga om underhållsbidrag vidarebefordras av Försäkringskassan till den instans som ansvarar för vidare handläggning. Ansökan om erkännande och verkställbarhetsförklaring skickas till den behöriga tingsrätt som ligger närmast den adress på vilken den svarande är bosatt.

En ansökan som avser verkställighet skickas till Kronofogden. Gäller ansökan fastställelse eller ändring av ett underhållsbidrag anlitar Försäkringskassan en advokat för den sökandes räkning.

12. Underhåll mellan makar

Utöver det som ovan beskrivits avseende föräldrarnas skyldighet att svara för underhåll åt sina barn finns ytterligare ett scenario som kan föranleda underhållsskyldighet. Detta scenario kan uppstå när de ekonomiska förutsättningarna mellan två makar skiljer sig mycket åt. Av 6 kap. 2 § äktenskapsbalken (ÄktB) framgår det att makarna som utgångspunkt ska stå för sina egna personliga behov. I det fall den ena maken inte har möjlighet att täcka kostnaderna för de egna behoven, eller för de kostnader i det gemensamma hushållet den maken normalt står för, ska den andra maken skjuta till de pengar som behövs. Denna skyldighet kan i enlighet med 6 kap. 5 § ÄktB fastställas genom att domstolen ålägger den ena maken att till den andra utge underhållsbidrag.

Hovrätten för Västra Sverige konstaterade i RH 2000:42 att underhållsskyldigheten mellan makar är av tvingande natur. I det något äldre rättsfallet RÅ 1995:79 fastställde domstolen att en make som inte stått till arbetsmarknadens förfogande inte fullgjort sin underhållsskyldighet gentemot familjen, varför socialtjänsten har rätt att neka den andre maken och makarnas gemensamma barn ekonomiskt bistånd.

Efter äktenskapsskillnad är huvudregeln att respektive make svarar för sin egen försörjning. 6 kap. 7 § 2 st. ÄktB ger emellertid för handen att underhållsbidrag ska utgå under en övergångstid, om den ena maken är i behov av det. Om äktenskapet varit långvarigt eller om andra synnerliga skäl föreligger som kan förklara varför den ena maken efter upplöst äktenskap har svårt att försörja sig kan bidrag utgå under en längre tid, med stöd av 6 kap. 7 § 3 st. ÄktB. Enligt 6 kap. 9 § ÄktB får underhållsbidrag fastställas för högst tre år tillbaka i tiden från den dag då talan väcktes, om inte den bidragsskyldige medger någonting annat. När ett underhållsbidrag mellan makar fastställts kan bidraget krävas ut upp till tre år efter den förfallodag som ursprungligen gällde, 6 kap. 10 § ÄktB. Både dom och avtal om underhållsbidrag kan jämkas om förhållandena har ändrats på sådant sätt att det finns skäl till att en annan bedömning görs, 6 kap. 11 § 1 st. ÄktB. Retroaktivt kan jämkning endast ske genom att obetalda bidrag sätts ned eller tas bort, om inte parterna är överens om någonting annat. Underhållsbidrag som ska utgå i form av ett engångsbelopp får inte jämkas om den andra parten bestrider det.

13. Processen

Nedan följer några vanliga praktiska frågor som det juridiska ombudet kan behöva tänka på inför ett mål om underhåll.

13.1. Vem är part i målet?

En förälder är underhållsskyldig gentemot sitt barn. Det är därför viktigt att observera att det är barnet som är part i målet i en tvist om underhållsbidrag. Det är således inte föräldrarna som är varandras motparter. Vårdnadshavaren som barnet bor hos får däremot företräda barnet, enligt 7 kap. 2 § 3 st. FB. Föräldern kan dock anses som part om frågan om underhållsbidrag väcks i samband med ett annat mål, till exempel ett vårdnadsmål.

13.2. Var ska talan väckas?

Talan om underhåll till barn ska väckas i den ort svaranden har sin hemvist, enligt 7 kap. 12 § FB. Om det inte är möjligt att fastställa någon behörig domstol tas målet upp av Stockholms tingsrätt.

13.3. Kan underhållsmål kumuleras med andra mål?

Förutom att föra talan om underhållsbidrag i ett separat mål, kan frågan väckas i samband med mål om fastställande av faderskap, äktenskapsmål, mål om vårdnad eller mål om barnets boende, 7 kap. 12 § FB. Frågan kan dock inte väckas i samband med ett mål som enbart gäller umgänge, vilket framgår av RH 2016:56.

13.4. Vem står för rättegångskostnaderna?

I mål om underhåll finns avvikelser från huvudregeln att den förlorande parten ska ersätta motpartens rättegångskostnader enligt 18 kap. 1 § rättegångsbalken. Om barnet förlorar målet och det finns särskilda skäl får rätten förordna att respektive part bär sin egen rättegångskostnad. Ett exempel på ett sådant skäl är om det är Försäkringskassan som har initierat processen. Om särskilda skäl inte föreligger ska boendeföräldern i stället för barnet ersätta motpartens rättegångskostnader, under förutsättning att barnet har företrätts av en förälder som varaktigt bor tillsammans med barnet, 7 kap. 19 § FB.

13.5. Finns det möjlighet få hjälp med finansieringen?

I tvister om underhållsbidrag kan man ha rätt till rättsskydd genom sin hemförsäkring. Vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda och vilka kostnader som täcks av försäkringsbolaget ska framgå av försäkringsvillkoren.

För att rättshjälp ska beviljas i underhållsmål krävs det att särskilda skäl föreligger, se 11 § rättshjälpslagen. Vanligtvis ska förhållandena vara mer komplicerade än normalt för att sådana skäl ska anses finnas. Det kan till exempel handla om att det är svårt att utreda föräldrarnas ekonomiska förhållanden eller att barnet har särskilda behov.

14. Referenser

14.1. Källor:

Försäkringskassan. Underhållsskyldighet i internationella situationer. Tillgänglig:
https://www.forsakringskassan.se/myndigheter_old/underhallsskyldighet_i_internationella_situationer (hämtad 2020-06-04).

Försäkringskassan. Vägledning 2016:1 version 6. Tillgänglig: https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/e989e825-9411-4a3b-8e69-df10016d65d9/vagledning-2016-1.pdf?MOD=AJPERES&CVID= (hämtad 2020-06-04).

Hagg, Stefanie. Särkullbarnets arvsrätt- från obefintlig till dominerande? 2008. Tillgänglig:
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1686539&fileOId=1689815 (hämtad 2020-06-04).

Socialdepartementet. Nytt åldersdifferentierat underhållsstöd och direktåtkomst för Försäkringskassan, 2017-11-10. Tillgänglig: https://www.regeringen.se/4ad776/contentassets/f17e23ecb78049a4abd1ece2bbf03f33/pm-nytt-aldersdifferentierat-underhallsstod-och-direktatkomst-for-forsakringskassan.pdf (hämtad 2020-06-04).

14.2. Offentligt tryck:

Prop. 1978/79:12 Underhåll till barn och frånskilda m.m.

Prop. 2000/01:134 Underhåll till barn som fyllt 18 år

14.3. Rättsfall:

NJA 1983 s. 573

NJA 1985 s. 781

NJA 1988 s. 134

NJA 1991 s. 503

NJA 1992 s. 550

NJA 1994 s. 631

NJA 1998 s. 267

NJA 1998 s. 742

NJA 2013 s. 955

RÅ 1995:79

RH 2000:42

RH 2003:32

RH 2016:56

Meny

Konsultation395 kr

20 minuters juridisk rådgivning

  • Vägledning inom aktuellt rättsområde
  • Utredning av möjligheter att driva ärendet på juridisk väg
  • Behovsanalys med förslag till nästa steg
Betala enkelt med kort eller Swish och välj om du vill ha konsultationen på telefon eller via videosamtal.

Webbplatsen använder cookies och spårningsskript. Genom att besöka webbplatsen med webbläsaren inställd för att acceptera cookies och spårning godkänner du denna användning. För att neka cookies kan du stänga av funktionen via din webbläsares säkerhetsinställningar. Där kan du även radera eventuella cookies som lagrats. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter i vår integritetspolicy.

Konsultation395 kr

20 minuters juridisk rådgivning

  • Vägledning inom aktuellt rättsområde
  • Utredning av möjligheter att driva ärendet på juridisk väg
  • Behovsanalys med förslag till nästa steg
Betala enkelt med kort eller Swish och välj om du vill ha konsultationen på telefon eller via videosamtal.